Ledarskap

Så blir du en bra ledare – kraften som kommer av att bli coachad

Att leda genom coachning

Jag har tidigare skrivit om hur hjärnan fungerar, och att vi motiveras av åtminstone en viss del autonomi. Får vi vara herre över oss själva även inom arbetslivet är vi mer motiverade att göra ett bra jobb, säger forskningen. Därför tror jag verkligen så mycket på coachningens kraft. Att bli coachad är att själv hitta lösningar och svar. Att coacha är att ge sin medarbetare en möjlighet att styra sin egen framtid. 

 

Coachfrågor

Att coacha handlar i stort sett enbart om att ställa frågor. Fråga, fråga, fråga.

Exempel på frågor att ställa under en coachning:

 

  • Tänk på ett ämne som du vill utvecklas inom. Formulera ett mål utefter det.

 

  • Hur vet du att du nått ditt mål?
  • Vad känner du när du nått ditt mål?
  • När du nått ditt mål, vad ger det dig då?
  • Hur ska du göra för att nå ditt mål?
  • Hur ska du komma ihåg att nå ditt mål?

Det finns en hel rad olika frågor att ställa, och förstås även olika typer av coachningar. Den röda tråden som löper genom dem alla, är att fråga. Genom att ställa olika typer av frågor, leder du personen du coachar till en insikt, ett beslut, ett val. Det finns två typer av frågor, öppna och stängda. Öppna frågor ger mer utförliga svar, stängda frågor kan till exempel vara frågor som ger svaret ja eller nej. Merparten av alla frågor under en coachning är öppna. 

 

Självledarskap

Det som jag tycker är så häftigt när jag coachar, är att jag genom att ställa olika frågor, styr en person mot något. En framtid, ett resultat, en lösning, en insikt. Jag säger inte åt en person vad denne ska göra, jag får personen att vilja göra det själv! Man kan säga att jag leder en person in på en väg, som personen i slutändan kommer att leda sig själv på. Som ledare kan jag naturligtvis även behöva styra målet, alternativt är målet redan satt i organisationen. Men vägen dit, styr personen i fråga själv över!

 

 

 

Kommentera
Ledarskap

Så blir du en bra ledare – Lean i organisation och ledarskap

Vad är Lean?

Låt mig börja med att berätta om Lean. Vad är då Lean? Såhär säger Wikipedia:

Lean är en ideologi som går ut på att maximera kundnyttan och samtidigt minimera slöseri av resurser genom olika typer av effektiviseringar och rationaliseringar. Lean har sitt ursprung i Toyotas utvecklingsstrategi inom Toyota Production System (TPS) men har senare blivit avknoppat av flera andra organisationer som olika produkter i form av e-böcker, utbildningar och tjänster.”

Lean handlar om att måna om nöjda kunder, att forma effektiva flöden, att gå till botten med avvikelser, att förbättra de flöden i vilka avvikelserna hittas och att var och en inom bolaget tar ansvar för att verka för dessa förbättringar. Lean är en filosofi kan man säga, som bygger på ett antal principer. Genom att arbeta utefter principerna inom Lean skapar man en organisation som ger nöjdare kunder! Lean handlar inte om att skära ner på personal. 

 

Vad är bra med Lean?

Jag snuddade vid det redan i förra stycket. Orden nöjd och kund är centrala. För vad är ett företag utan dess kunder? Och vad kan en nöjd kund ge ett företag? Om vi vänder på det blir det enkelt – inga kunder, inget företag. Hela grundkonceptet inom Lean är alltså att skapa kundnöjdhet. 

Låt mig också beröra ämnet brandsläckning. Med brandsläckning menar jag här snabba åtgärder för att tillfälligt lösa problem inom en organisation. Det kommer förstås alltid att förekomma. Problem uppstår, och behöver lösas snabbt för att medföra förlorade kunder, eller alltför mycket tidsspill. Men när problemet väl är tillfälligt löst, behöver man arbeta med en hållbar lösning. Det är där Lean kommer in i bilden. 

 

Lean i relation till ledarskapet

Jag vill påstå att ett företag som arbetar med denna filosofi ger nöjda medarbetare. Jag har ju nämnt tidigare att det här med autonomi och att känna sig värdefull är viktigt. Genom att arbeta enligt Leanfilosofin gör man alla medarbetare delaktiga i ett företags verksamhetsutveckling. Var och en får bidra med sin kompetens och kunskap, och gör något bra för sitt företag och dess kunder. Var och en får ta ett eget ansvar för att skapa förbättring. Den här videon nedan tycker jag illustrerar skillnaden mellan en Chef (i dess typiska bemärkelse) och en Ledare.

 

 

 

 

Kommentera
Ledarskap

Så blir du en bra ledare – Yttre och inre motivation

Vad är motivation?

 

Ja, vad är motivation, och varför är det viktigt? Slår man upp synonymer till ordet, får man bland annat fram ord som drivkraft, sporre och viljeinriktning. Dessa ord beskriver bra vad som ryms inom begreppet motivation. 

Man pratar om att det finns två typer av motivation, inre och yttre motivation. Som ledare tror jag på att man behöver jobba med både den  inre och den yttre motivationen. Den inre motivationen har efter studier visat sig vara den som ger mest hållbart resultat, men även den yttre motivationen spelar roll. Vad det hela handlar om är att mata hjärnan med vad den vill ha, i form av kortsiktig och långsiktig belöning, utveckling och autonomi.

 

Yttre och inre motivation

Låt mig bena ut de två begreppen.Yttre motivation innefattar drivkrafter som att få bonus eller provision, att få presenter, att prestera för att vinna en persons respekt. Andras bekräftelse, tävlingar, delmål, mål och poängsystem är också drivkrafter som triggar den yttre motivationen. Den yttre motivationen fungerar ypperligt för att ändra en vana eller se snabb förändring, då vi genom att tala till denna sätter igång hjärnans belöningssystem. Hjärnan triggas som jag nämnt tidigare av snabba belöningar.

Inre motivation har istället en passion för det man gör som drivkraft, liksom viljan att hjälpa någon man bryr sig om. Inre motivation triggas av att vilja klara av något samt att ha ett syfte med det man gör. En känsla av kompetens, att utvecklas, få positiv feedback,  att vilja bli bättre, självbestämmande (autonomi), att det vi gör har en mening och att känna tillhörighet. Den inre motivationen är den som får oss att hålla våra vanor rullande, det vill säga att ha en långsiktighet. Om du hittar det roliga med ditt jobb, och din mission med ditt jobb, så kommer du att trigga din hjärna på ett bra och hållbart sätt och på så vis känna stor motivation i det långa loppet.

 

 Vad händer när vi enbart låter den yttre motivationen agera drivkraft för oss?

 

Här kommer tre exempel på  när en person som enbart drivits av yttre motivation tappar motivationen, och varför.

 

  •  En säljare drivs enbart av att maximera sin säljprovision. Företaget gör om lönesättningen, och tar bort bonusen helt. Säljaren vet inte längre vad denne drivs av, och tappar sin motivation.

 

  •  En student får höga betyg enbart på grund av att att föräldrarna pushat, eleven drivs av en vilja att duga, leva upp till mamma och pappas höga krav. Föräldrarna slutar ställa krav, eleven  tappar fokus / motivation.

 

  • En person drivs av andras bekräftelse. En dag slutar andra att mata personen med bekräftelse, och personen i fråga tappar motivationen helt. 

 

I samtliga fall ovan behöver personerna hitta sin inre motivation och ställa sig dessa frågor; Varför ska jag sälja? (Till exempel  för att få nöjda kunder, att det är bra för företaget, att det stärker mig i min yrkesroll). Varför ska jag få högsta betyg? (Det hjälper mig komma in på läkarlinjen, jag kan arbeta med att rädda liv och så vidare).

 

Så, hur kan du som ledare arbeta med att stärka andras motivation?

Tala inte enbart till dina medarbetares yttre motivation. Använd den yttre motivationen när du vill se snabb förändring, eller när en medarbetare verkligen behöver en snabb belöning. Använd den också när du vill få gjort saker som kan upplevas som tråkiga, som klassiskt rutinarbete. Ha största fokus på den inre. Arbeta med att stärka upp dina medarbetare. Ge positiv feedback, få dem att vilja utvecklas, var noga med att understryka varför de har den roll de har, och varför de är viktiga på sin position. Få medarbetarna att känna att de är en del i en helhet, och att de är stolta över sitt yrke. 

 

 

Källa:

 

Litteratur: Neuroledarskap, Katarina Gospic, Stefan Falk, Förlaget Natur och kultur, 2016

Internet: http://www.huvudsidan.se/hjarntraning/inre-yttre-motivation/

Kommentera
Ledarskap

Så blir du en bra ledare – Hur fungerar hjärnan?

Förståelse för hur hjärnan fungerar

För att bli en bra ledare menar jag att man behöver förstå hur delar av hjärnan fungerar, för att på så vis veta hur man ska leda, coacha och motivera medarbetare. Man behöver veta hur en människa agerar i olika situationer, vad som triggar och vad som påverkar negativt.

När man pratar om vår hjärna, och varför vi agerar som vi gör i olika situationer, pratar man bland annat om de två delar i hjärnan som kallas Amygdala och Striatum.

 

Amygdala

Amygdala är en del av av vår hjärna, och betraktas som den äldsta delen av den. Amygdala kontrollerar bland annat vår förmåga att känna rädsla.

Amygdala är en del av reptilhjärnan, den centrala delen av hjärnan. Den styr med andra ord våra mest basala instinker. Amygdala är hjärnans känslostruktur. När amygdala aktiveras sätter det igång en reaktion – fly eller fäkta. 

Amygdala går igång när vi utsätts för obehagliga, tråkiga och otrevliga saker. Amygdala är den del av hjärnan som bland annat sätter igång hot-responsen. Hot-responsen är fem gånger så prioriterad jämfört med belönings-responsen. Det har med vår överlevnad att göra, och går långt bak i tiden. Att hjärnan jobbar på det viset har helt enkelt förr varit skillnaden mellan liv och död. Hjärnan är programmerad att identifiera fara snabbare och starkare. Fara innebar förr att bli jagad av ett levande djur. Fara idag innebär inte så mycket att bli jagad, då vi inte lever som för (även det naturligtvis kan hända även idag, om du är i skogen och kommer för nära vissa sorters djur). Fara kan idag istället ha med det sociala samspelet att göra.

 

Striatum

Striatum är också en del av hjärnan. Striatum är hjärnans belöningsstruktur. Striatum aktiveras av saker som människan tycker om, det som är roligt, trevligt och gott. Vi får en dos belöning, och det gillar hjärnan! Hjärnan gillar det så mycket att den fortsätter uppmuntra oss att göra saker som aktiverar striatum.

Det som hjärnan gillar allra mest är snabba belöningar. Det beror på att hjärnan är programmerad att låta så lite energi som möjligt gå åt. Snabba belöningar sparar energi åt hjärnan. Vi triggas därmed av kortsiktighet, och undviker långsiktighet. (Om striatum får bestämma). På grund av att hjärnan därmed väljer den lättare vägen, är det bra att känna till att vi kan utmana den. Genom att ha den här kunskapen, kan vi medvetet välja den svårare vägen. Om vi vill etablera en ny vana, som vi tycker känns svår och krånglig, behöver vi aktivt ta det beslutet, och hålla fast vid det. När vi gjort på det nya sättet ett tag har vi etablerat en ny vana! Denna nya vana blir då den bekväma för hjärnan, som vant sig, och inte behöver kosta på sig att använda så mycket energi. 

Vill vi nå våra mål ska vi därför jobba med kortsiktiga mål också, så kallade delmål. Lägger vi in delmål längs vägen, som är lättare att nå, aktiverar vi Striatum. Det hjälper oss i sin tur att nå våra långsiktiga mål. Vi behöver också vara medvetna om hur hjärnan fungerar, och med den insikten träna hjärnan i att arbeta långsiktigt. Det kommer inte av sig själv!

 

Motivation

Striatum går igång på inre och yttre motivation. Inre motivation kan till exempel vara ett driv eller att brinna för en viss sak, till exempel att ge någon service. Yttre motivation kan vara pengar, eller att känna sig omtyckt i ett socialt sammanhang. Ska man ge dessa två faktorer en prioritet, är det den inre motivationen som vinner.

Hjärnan vill minimera hot och maximera belöning. Hot mycket starkare än belöning. Att bli utfryst eller känna av psykisk oro aktiverar samma del av hjärnan som bidrar till att vi känner fysisk smärta. Det är alltså sant att man kan känna av hjärtesorg genom ont i hjärtat.

 

Sammanfattning

För att knyta ihop säcken. Amygdala kontrollerar våra primala behov, och styr hotresponsen, som är mycket starkare än belöninsgsresponsen. Striatum heter den del av vår hjärna som styr vår belöningsrespons. När vi arbetar med motivation behöver vi tänka på att det finns två typer av motivation. Det som förr triggade hotresponsen är idag inte ett lika stort problem. Idag är det andra faktorer som triggar amygdala istället. Vi kan bli herre över våra primala behov! Vi kan styra vår hjärna. Detta kan vi arbeta med i vårt ledarskap.

Del ett i denna bloggserie handlar om planering och effektivitet. Du hittar avsnittet här

 

 

 

 

Källor:

Litteratur:

Neuroledarskap, Katarina Gospic, Stefan Falk, Förlaget Natur och kultur, 2016

Human anatomy & Physiology, Elaine n Marieb, Katja Hoehn, Pearson Benjamin Cummings, 2007

Internet:

https://www.youtube.com/watch?v=fDD5wvFMH6U

https://www.youtube.com/watch?v=EEUxKFmIUiI

https://www.youtube.com/watch?v=pZT-FZqfxZA

Kommentera
Ledarskap

Så blir du en bra ledare – Planering och effektivitet

Planering och effektivitet

Som ledare, oavsett om du leder en verksamhet, ett team, eller dig själv och din enskilda firmas arbete, vill jag påstå att en del av din framgång ligger i din effektivitet. Med effektivitet menar jag inte bara förmågan att vara snabb och få mycket gjort på kort tid. Jag pratar också om den del av ditt arbete som kallas planering. Första avsnittet i min bloggserie om hur du blir en bra ledare handlar om planering och effektivitet

 

Varför är det viktigt att planera?

Ponera att du inte gör upp någon som helst planering, varken kortsiktig eller långsiktig. Du tar dagen som den kommer, och veckorna också. Du har ingen klar plan för vad du behöver göra eller vill åstadkomma. Hur mår du, och vad åstadkommer du då?

Det kan fungera en tid att inte planera, eller strukturera sitt arbete. Men risken är överhängande att det slutar med att du känner dig enormt stressad, missar viktiga deadlines, eller fokuserar på fel saker.

Om  du istället lägger ner tid på att göra en planering, kommer du att vinna mycket. Du kommer att känna att du har koll på läget, du kommer att hålla dina tider, och du kommer att jobba med brandsläckning i mindre utsträckning. Du kommer att vara den som styr ditt egna skepp, vilket kommer ge en mer stressfri tillvaro. 

 

Hur gör man en bra planering?

Såhär arbetar jag. 

  • Varje fredag gör jag en planering för nästa vecka. Jag skriver en lista över det jag vet att jag behöver göra. Denna lista styckar jag sedan upp. En del aktiviteter planerar jag in redan på fredagen för nästa vecka, och lägger in i min digitala kalender i mejlen. En del av listan för jag dag för dag över på min dagsplanering. När jag gör min veckoplanering ser jag över min föregående veckas planering. Saker som eventuellt fått stryka på foten för brandsläckningsåtgärder för jag över på nästa veckas planering. Jag gör också års- och månadsplaneringar, men i grövre drag. 

 

  • Jag försöker planera in tid att läsa och besvara mejl under bestämda block varje dag. Notera att jag skriver försöker, detta är ett arbetssätt som jag får jobba hårt med att implementera. Det har med min personlighet att göra, då jag föredrar att göra saker snabbt och direkt. Men jag vet att om jag dedikerar tid åt mina mejl, så har jag mer tid att tänka igenom mina mejlsvar, samt planera för när jag ska agera på mejlen om det behövs. Vetskapen om det gör att jag får möjlighet att träna in ett nytt beteende, jag utmanar min hjärna!

 

  • Jag planerar alltid in fri tid. Med det menar jag att jag ger min egen kalender luft! Det kommer alltid att dyka upp oförberedda händelser eller möten, och det är också viktigt med återhämtning. Jag mår inte bra när min kalender är för tätt packad.

 

Hur blir man mer effektiv förutom att skapa ett bra sinne för planering?

Här kommer nästa viktiga del i att effektivisera sig och sin tid. Att vara effektiv hänger ihop med att skapa en bra planering. Även detta bidrar till att skapa en mer stressfri tillvaro, och att styra det egna skeppet. Såhär gör du för att bli mer effektiv. 

 

  • Rangordna de uppgifter som kommer till dig. Fråga dig – är det här en uppgift jag behöver prioritera? Eller kan den vänta? Behöver jag agera på den över huvud taget, eller kan jag bestämma mig för att tacka nej? Planera in att agera på uppgiften utefter dess prioritet. Vissa uppgifter är av sådan art att det brinner i knutarna, och behöver tas om hand direkt. Övriga uppgifter kan vänta tills dess att du har tid för att göra dem på ett bra och organiserat sätt, alternativt avböjas helt eller delegeras.

 

  • Dokumentera löpande händelser i din kalender. Jag dokumenterar mina avstämningar för att nämna en sak. På så vis vet jag när jag haft en, och med vem.

 

  • Skapa en struktur i din inkorg. En inkorg i kaos skapar onödig stress, och det tar längre tid för dig att hitta viktiga mejl som du behöver gå tillbaka till.

 

  • Målsättning. Sätt upp mål för dig och din verksamhet. Både kortsiktiga och långsiktiga. Integrera dessa i din planering. Mer om målsättning kommer i ett senare avsnitt.

 

  • Delegera- Vad kan du delegera till någon annan? Träna på att släppa på ditt kontrollbehov och delegera arbetsuppgifter till andra. Du behöver inte göra allt själv! Om du tycker att det känns läskigt kan du testa att delegera i olika steg. Du kan till exempel börja med att delegera delar av en uppgift, eller delegera själva utförandet av en uppgift som du själv satt agendan för. Ett exempel på det sistnämnda skulle kunna vara att du ber någon annan att hålla i ett möte för dig, men att du själv bestämmer vad mötet ska handla om.Du kan också börja delegera uppgifter som inte är av största vikt, men som ändå behöver göras. 

 

För att knyta ihop säcken, börja med att skapa en bra planering. Börja på veckobasis om det känns svårt att planera mer långsiktigt. När du gjort det ett tag kan du börja göra upp mer långsiktiga planer. Se över din effektivitet, och gör din arbetstid mindre stressig. Prioritera, strukturera och sätt upp mål. Ha med dig att du behöver träna in nya vanor. Efter ett tag har du satt en ny rutin, som inte kommer att kännas krävande längre. Utmana din hjärna, och nå resultat!

 

Vad tänker du om ovan nämnda områden? Arbetar du med dessa, och hur gör du en bra planering?

 

 

 

Kommentera
Ledarskap

Trött och hängig, men med massa inspiration

Inspiration, hängighet till trots

Jag har känt att något skräp lurat i kroppen länge nu, men det bryter aldrig ut. Igår kände jag mig jättetrött och hängig. Imorse vaknade jag med huvudvärk och halsont. Men trots detta fick jag till mig en superkul idé. Min inspiration flödade kan man säga. 

 

Bloggserie kommer!

Mitt i en andra kopp kaffe, barnen lekte på sitt håll och jag bjöds därmed på lugn och ro, kom den till mig. Idén om en bloggserie. Jag brinner för ledarskap i alla dess former, alltifrån neuroledarskap till självledarskap. Därför började jag idag skriva på en serie inlägg om just ledarskap, och hur man blir en bättre ledare och chef. Första inlägget kommer upp imorgon, och handlar om hur du skapar en bättre effektivitet och planering. Utöver det kan jag hinta om att det kommer att dyka upp avsnitt om hur hjärnan fungerar, självledarskap och feedback bland annat. Hoppas att du vill läsa, och även komma med egna kloka insikter och erfarenheter!

 

Kommentera
Ledarskap Trädgård

Trött, tröttare, tröttast var jag igår

Trött Liselotte

Igår somnade jag bredvid Oliver strax efter sju, vaknade ett par timmar senare för att borsta tänderna och tvätta av sminket, somnade om och sov ända till halv åtta. Vadå trött?!

Det var sviterna efter en mycket hektisk vecka. Kombinationen av att ha bokat in för mycket i kalendern på jobbet, möten som kommit in med kort varsel samt svåra samtal bidrog nog till min trötthet. Jag brukar vara bra på att lämna luft i min kalender för att få återhämtning, samt lämna tid för oväntade händelser. Denna vecka fallerade det ändå! Man kan lugnt säga att jag behövde nattens långa sömnpass. Tur att inte alla veckor är av denna veckas kaliber. Det hade inte fungerat. 

 

Min trädgård ska få kärlek

Denna helg planerar jag att ta det lugnt! Min trädgård ska få sig massa kärlek till exempel. Det är dags att börja göra höst. Klippa gräs, kratta löv, ställa undan trädgårdsmöbler och annat. Dessutom har jag planer på att dels anlägga en ny rabatt, men även göra en befintlig lite större. Man kan säga att jag har några lökar att plantera nu under hösten…. Närmare bestämt 120 stycken! Det är min pappa som vet hur mycket jag gillar blommor 😉 Alla 120 kommer jag inte att kunna plantera dock, där finns en sort som inte tål frost, och som jag får driva upp i kruka. Men ändå! Fler rabatter behövs!

 

Som sagt, många blommor blir det…

Kommentera
Inredning Ledarskap

De senaste dagarna

Vad har jag gjort det senaste?

Jag kikar bara in lite snabbt. Är egentligen väldigt trött efter denna intensiva men superinspirerande dag, men måste bara skriva ett par rader! De senaste dagarna har nämligen bjudit på mycket inspiration och roliga aktiviteter.

 

Lekdejt, Ikea och Workshop

Igår började dagen med att jag hängde med Oliver när han skulle leka med sin kompis som bor här i området. Direkt efter det åkte vi och resten av familjen till Ikea. Planen var att köpa skrivbord till Isac. Hem kom vi, med skrivbord till mig, massor med snygg belysning, och lite annat smått och gott. Isac fick ta över mitt gamla skrivbord, och jag fick ett nytt som passade mina behov bättre. För en del av sina födelsedagspengar köpte Isac på egen hand en skrivbordsstol. 

Efter shopping på Ikea, samt lunch i deras restaurang, åkte vi hem för att lämna av våra nya prylar. Medan jag åkte in till stan igen, åkte make samt barn för att tvätta vår bil och träffa farmor och farfar. Själv var jag på Workshop med Johanna och Siranee, och en hel hög med andra bloggare/influencers. 

 

Köpte bland annat dessa kaffemuggar och vinglas på Ikea. Gillar stilen på båda!

 

En eftermiddag med temat Neuroledarskap och självledarskap

Denna dag var inte mindre rolig den! På eftermiddagen hade vi en tretimmar lång föreläsning och workshop om Neuroledarskap och självledarskap. Så inspirerande! Neuroledarskap har jag skrivit om innan, en typ av ledarskap som jag jobbar en del med, och vill lära mig mer om. Självledarskap är också ett intressant och högaktuellt ämne, som jag också vill lära mig mer om. Jag tog med mig en viktig sak från just den delen, som jag sprang över i helgen också, när jag googlade på självförtroende och självkänsla. Du är inte dina prestationer. Det är väldigt lätt att tro det. Självförtroende och självkänsla är färskvara, det tog jag också med mig. Det behöver man arbeta med kontinuerligt. 

Jag blev väldigt sugen på att skriva om både Neuroledarskap (igen) och Självledarskap, så räkna med sådana inlägg framöver!

 

Vi bjöds på nyttig fika idag!

Kommentera
Ledarskap

Jag ska bli en mästare på att leda och coacha med hjälp av DISC!

Leda och coacha med DISC

Jag går som jag tror jag nämnt ett par gånger just nu en utbildning inom Ledarskap, coachning och Personlig effektivitet. Superintressant, verkligen. Det här med olika typer av personlighetstester har alltid intresserat mig, likaså psykologin bakom. I utbildningen läggs stor vikt vid DISC-analysen, och vad den kan göra för ditt ledarskap. Den kan göra massor!

Alla är vi olika, och det ska vi självklart få vara. Men ibland kan vi behöva anpassa oss för att kunna samverka på ett så bra sätt som möjligt. Det är här DISC-analysen kommer in och kan hjälpa till. Vi behöver dra nytta av våra respektive styrkor, samt tänka på att inte låta våra svagheter ta för stor plats. Gör vi det får vi en verksamhet som blomstrar, och en riktigt bra teamkänsla. Jag som ledare har ett stort ansvar i det här, att coacha teammedlemmarna till att nå resultat och komma vidare. Jag som ledare behöver också tänka på att mina egenskaper ibland kan vara svåra för andra att hantera. Men vetskapen om desamma, och hur mina kollegor är, kan hjälpa mig att nå fram och att nå resultat. 

 

Jag, i samverkan med andra. Hur?

Låt mig dra ett kort exempel. Jag själv är en blandning mellan bokstäverna D och I. Det innebär att jag vill att saker ska gå snabbt, jag vill se resultat, jag uppskattar handling, och gillar att samverka med andra. Det speglar naturligtvis av sig i mitt ledarskap. Själv har jag inga problem med snabba förändringar, och problem ser jag snabbt lösning på. Jag grottar inte gärna ner mig i detaljer, utan målar med breda penseldrag.

Om jag ska leda en person med högt S, så fungerar det inte om jag kör på som vanligt. Här behöver jag tänka annorlunda. Har en person högt i S är denne i behov av stabilitet, lugn, långsam förändring, tid att processa saker. Här behöver jag tänka på hur jag presenterar förändringar till exempel. Samtidigt kan jag coacha en sådan person i att våga utmana sig själv. Och jag behöver coacha mig själv i att sakta ner. 

 

Bild lånad på Everything DiSC

 

Har du gjort en DISC-analys någon gång? Vad har du för tankar?

Här och här hittar du två kostnadsfria DISC-tester. 

Kommentera
Ledarskap

Hur jobbar du med dina mål?

Mål – drömmar med deadline

Sätter du upp mål för dig själv, såväl i det privata som på jobbet? Eller tänker du att det blir som det blir? Jag sprang i coachnings- och ledarskapskursen jag går över citatet Mål är drömmar med deadline, och det är verkligen sant! Gör du verklighet av dina drömmar?

 

Att jobba med sina mål 

Hur jobbar man då på ett bra sätt med sina mål? När jag läste Projektmetodik på Sälj&Marknadshögskolan, fick vi lära oss att ett mål ska vara SMART.

 

Specifikt 

Mätbart

Attraktivt

Realistiskt

Tidsbestämt

 

Nu när jag på nytt fått kunskap kring målsättning har det adderats två parametrar för hållbar målsättning, som i grova drag handlar om att målen ska vara hållbara, samt dokumenterade. En förlängning av SMART-metodiken med andra ord. 

Denna metod för målsättning känner säkert en del igen.

I övrigt är det klokt att sätta delmål, samt okej att revidera sina mål om förutsättningarna ändras. När du nått dina mål sätter du upp nya mål. 

Jag har just nu tre pågående mål, med olika slutdatum. Två yrkesmässiga, och ett utanför mitt yrke. Det är en blandning mellan ett privat och ett professionellt mål. Det mål som har deadline längst bort har jag tänkt nå i juni nästa år. 

Varför ska man då jobba med mål? Jo, för att inte famla i blindo! Styr din egen skuta! 

 

Kommentera