Funderingar

Deppiga tider – hur tänker jag kring dessa framtida oroliga veckor?

Effekten av Corona

Då har jag gjort två dagar på mitt hemmakontor, och än så länge har jag ingen aning om hur länge jag kommer att fortsätta jobba hemma. Kan tänka mig att det blir även nästa vecka, men det är bara en spekulation.

Det är lätt att bli nere av all medierapportering och av att inte träffa människor annat än via digitala möten och telefon om dagarna, och jag har funderat mycket på hur jag ska hålla humöret uppe. Jag blir ledsen av att få beskedet om roliga saker som ställs in och skjuts upp, även om jag vet att det är nödvändigt just nu. Det känns som om allt roligt är på paus.

Det känns också jobbigt att tänka på alla småföretagare som har det tufft just nu, på alla som blir varslade från sina jobb och på vad det här kommer att göra med landets ekonomi i stort. Nu är det viktigare än någonsin att stötta alla lokala och mindre företagare, och jag har sett att väldigt många är kreativa med sina leveranser och lösningar just nu. För mig känns allt detta oroligare än tanken på att riskera att drabbas av själva viruset.

Med allt detta sagt, så tänker jag som jag redan nämnt en del på hur jag ska fortsätta hålla humöret uppe. Jag vill inte sluta leva, bara göra det smart och med omtanke om andra. Är glad över att jag har min familj och mina ljuvliga trädgård.

Hur känner du under tider som dessa?

 

 

Kärlek.

Kommentera
Funderingar

I tider med Corona – vad händer?

Pandemi i Sverige och många andra länder

Det är en stökig tid just nu.

Corona (eller Covid-19 som viruset också heter) har precis trappats upp till en pandemi. Jag fick idag direktiv om att arbeta hemifrån under nästa vecka, eller kanske ännu längre. Evenemang ställs in, stora som små. Handspriten har sålt slut i affärerna, tillsammans med andra varor. Igår när vi var och handlade, samt försökte bunkra upp med frysvaror bland annat, gapade hyllor tomma på Ica. Det fanns ingen pasta, ingen grädde, ingen kycklingfilé, mjölet var slut. På Apoteket gapade många hyllor också tomma. 

Jag är väldigt glad över att vi har en egen trädgård att vara i, nu när det mer och mer blir tal om att undvika större folksamlingar eller folksamlingar alls. Jag är också glad över att vi inte bokat någon resa i år. I övrigt så har min ståndpunkt hela tiden varit att inte stressa upp mig, att ta hjälp av mitt sunda förnuft och att hålla en ordentlig handhygien. Det kändes bra att fylla upp med matvaror igår också. Det skadar inte att ha frys och skafferi välfyllda utifall att vi alla blir sjuka och hamnar i karantän till exempel. 

 

Känns lite mörkt runt omkring just nu… Många som är oroliga, och saker ställs in.

Kommentera
Funderingar

Livet, döden och de oundvikliga samtalen

När döden kommer nära igen

Den här veckan har varit svår. Tuff, ledsam och fylld av samtal om det där svåra. Döden. Jag har velat skriva om det här hela veckan, men inte vetat hur. Jag vill verkligen göra det på ett respektfullt sätt, och samtidigt även måna om integriteten.

Jag var på pressvisning på förmiddagen onsdagen den här veckan. Såg en väldigt tänkvärd och mörk film. Gick ut från biografen och tog upp telefonen för att se om jag missat något. Det var då jag nåddes av beskedet. En person har gått ur tiden. En person som framförallt varit viktig för barnen. Dagen innan var det femton år sedan min bror gick bort. Precis på samma dag förlorade denna värld ännu en person. Känslorna svämmade över. Jag grät för det orättvisa, det sorgliga och för alla berörda runt omkring.

 

Viktiga och svåra samtal

Den här veckan har det blivit många samtal med mina älskade barn. Om att dö, om varför en person inte vill leva, om vad som händer efter döden. Det är inga lätta ämnen, och ofta finns det inga egentliga svar. Men samtidigt måste vi prata om den. Döden. Vi är bara här på jorden en begränsad tid, vissa är här en alldeles för kort tid. Om det är svårt för oss vuxna att förstå, så är ännu svårare för barn. Och samtidigt är barn mycket mer ärliga och ofiltrerade. Barn lindar inte in saker. 

Mina barn vet om att jag har en bror som inte längre är i livet, och varför han gick bort. Barn vill ofta veta allt, så jag har försökt förklara så gott jag kan och utan att skrämma dem. Det här blev samtal om döden men med ytterligare en dimension. 

Som alltid när sådant här händer så börjar jag fundera över livet. Över vad som är viktigt. Och framförallt vad som är oviktigt. Livet är här och nu, och jag behöver bli bättre på att leva i det. Inte i det förgångna, inte i framtiden. Här. Nu.

 

Vila i frid.

Kommentera
Funderingar

Test – vad mår min kropp bäst av?

Kosthållningstest

För nästan två veckor sen körde jag igång ett test. Jag skulle äta vegetariskt i fem dagar, pausa över helgen, och sedan äta ketogen kost i fem dagar. Syftet med mitt test var att se vad jag mår bra av, vad min mage mår bra av, och att utmana mig själv. Nu har jag kört båda dessa testperioder, och det har gått över förväntan! 

 

Den vegetariska perioden

För en person som tidigare avskytt grönsaker, och som lärde sig äta grönsaker överhuvudtaget i vuxen ålder, var detta ett ganska stort steg att ta. Men det kändes ändå väldigt spännande att se hur jag skulle tycka om det. Jag förstod att planering är A och O, så jag gjorde i ordning veckans alla matlådor söndagen innan och planerade också för veckans middagar innan vi handlade. 

När jag åt enbart vegetariskt mådde jag bra. Magen mådde bra, min hy blev helt fantastisk över en natt, och jag kände mig pigg. Jag kände mig också hungrig. Jag förstod sen att det handlade om att jag inte fick i mig så mycket fett som jag är van vid, och såklart inte heller så värst mycket protein. Tilläggas bör också att jag inte åt varken bröd eller vitt socker under denna period.

 

Kött och fett.

 

Den ketogena perioden

De första tre dagarna av perioden med detta test mådde jag fantastiskt. Kände mig ännu piggare än på vegetarisk kost. Sent under dag tre började jag få lite ont i magen, och frysa. Kände mig svag. När jag vaknade med huvudvärk på torsdagen förstod jag vad det rörde sig om. Omställningen mellan att driva kroppen på glukos och fett kan ge biverkningar under ett par dagar eller en vecka. Men trots det så är jag nu inne på dag sex, och har tänkt fortsätta i några dagar till i alla fall. Efter denna enda kväll med magont funkar nu magen prima. Igår var jag ute och sprang till och med. Det kändes lite tungt i benen, men det gick! Och idag fick jag till och med av mig min vigselring, som jag varit för svullen för att kunna få av ett bra tag nu. Det är verkligen grymt bra.

 

Vad blir slutsatsen?

Det jag kan summera det hela med, är att jag mår absolut bäst utan socker och vitt mjöl. Jag kommer inte att klara av att äta bara kött, fett och lite grönsaker en längre period. Jag vet också att jag kommer att äta något med socker i någon eller några gånger i framtiden. Däremot så tänker jag att om jag drar ner på sockret totalt i början, och sedan tänker på att välja mina tillfällen med omsorg, så gör jag min kropp en enorm tjänst. Det, och det faktum att jag börjat träna igen är att göra mig själv en tjänst. Att jag äter mer grönsaker är också bra.

Slutligen så förstår jag verkligen värdet i att planera. Med två barn hemma, som älskar kolhydrater och halvfabrikat (mycket falukorv, fiskpinnar och färdiga köttbullar här i trötta perioder), så blir det lätt att hamna i en dålig kostfälla. Men lika mycket som de älskar ovan, så älskar de också ugnsbakad lax, vissa grönsaker, fisk i allmänhet och grillat. Det går att lösa bra mat om man har ork, planerar och har bra med tid. 

 

 

Vegetariskt.

 

Kommentera
Funderingar

Springa och bli stark

Hej och hå

Jag inleder året starkt, och har nu fått till minst ett träningspass per vecka. Jag har börjat springa igen! Det är jobbigt, men samtidigt skönt. Känner mig väldigt nöjd med mig själv. Utmaningen blir nu när jag börjar jobba igen, och det är så mörkt på kvällarna fortfarande. Det får bli helgträning, alternativt något pass på jobbet. Jag är inte ens taggad på att gå ut och gå när det är mörkt, så jag längtar verkligen efter ljusare tider.

Idag var det extra roligt att träna, även om det blev mer intervaller än ren löpning. Oliver ville gärna med ut och springa och “bli stark”, som han uttryckte sig. Så även om det inte blev ett högintensivt pass, så var vi ute och växlade mellan att gå och springa i 40 minuter. Inte illa.

 

Längtar efter när det ser ut såhär i naturen, då kommer jag kunna springa även om kvällarna.

Kommentera
Funderingar Okategoriserade

Ett boktips

Skratt och gråt

Jag fick ett väldigt tråkigt och ledsamt besked igår (kopplat till mig och mitt arbete), och har därför känslorna starkt utanpå just nu. Kan vara av den anledningen som en bok jag köpte på bokrean igår, har berört mig så. Jag vet inte. Oavsett vad är den väldigt bra, och rolig, och träffsäker. Den har fått mig att gapskratta högt hur många gånger som helst, och även fått mig att börja storgråta. Läs den, det är mitt råd! 

Apropå beskedet. Livet suger så hårt ibland alltså. Jag blir så ledsen. Ska försöka se det som om att det här har någon form av mening. Eller nej – jag ska välja att se det så. Punkt!

 

 

Den här boken. Helt fantastisk!

Kommentera
Foto och Grafisk design Funderingar

2019 – svik mig inte!

Undanryckt matta

Nej, den här veckan blev inte som jag hade planerat eller önskat….I måndags fick jag ett besked som ryckte undan mattan under mina fötter igen kan man säga. Alternerar mellan att känna alla möjliga känslor. Ja, alla känslor i registret i princip. Men mest av allt jobbar jag för att stå stabilt och komma ihåg mitt eget värde. Och utöver det – att använda alla mina känslor till att driva mig framåt. När allt lagt sig lovar jag att berätta, just nu löser jag inte riktigt det.

Vabruari

Till råga på allt, så blev Oliver sjuk igen i måndags eftermiddag. När jag kom hem från jobbet hade han kräkts. Det stannade vid denna enda gång, men han fick istället feber, hosta och snuva. Aptiten svajar som den ofta gör när man är sjuk. Den här veckan har det blivit både vabb och vobb  för mig och maken med andra ord. Jag har förmånen att kunna vobba vid behov, och den här veckan har det behövts. Naturligtvis går mina barn före när de är sjuka, men när det fungerar vobbar jag gärna. 

Som jag längtar efter vår nu! Ser fram emot att kunna vara ute mer, kvällspromenader i ljus och en Oliver som  håller sig frisk. Ser också fram emot att veta vad som händer framöver kopplat till det som gör mig ledsen just nu. Ovissheten är det som tär mest.

 

Kommentera
Funderingar Mitt hem

Bit ihop, kom igen och lös problemet?

Prövningarnas vecka

Man kan säga såhär, att min kraft och mitt tålamod har prövats den här veckan. Inte en, inte två, utan flera gånger. Det har varit att bryta ihop och komma igen, hur många gånger som helst. Det har varit tårar, det har varit stress. Det har gått sönder elektronisk utrustning. Förmodligen till följd av det ruskiga oväder som drog över här i fredags kväll. Och nu känner jag, att jag har två val. Deppa ihop och ge upp, eller kavla upp ärmarna och syssla med det jag är bäst på – problemlösning.

Till exempel gick vår microvågsugn sönder. Och eftersom det kommer att finnas en integrerad i vårt nya kök, är det inte aktuellt att köpa en sprillans ny. Antigen får klara oss utan, alternativt köpa en begagnad. Imorgon är det ny vecka, en vecka jag verkligen hoppas på kan bjuda på lite mer lugn och ro. Håller tummarna för att vissa saker går i lås, och att jag kan få sänka mina axlar. 

 

 

Kommentera
Funderingar

Nu börjar jag längta

Längtan skala 1:3

Nu börjar jag längta efter semester, och lediga dagar. Det är alltid så när det bara är några veckor kvar. Man börjar liksom gå ner för landning, det är segare att ta sig upp på morgnarna, och man kramar ur den sista energin på jobbet. Häromdagen kom jag på mig själv med att längta efter att få vara ledig, och att ha tid att laga ordentlig och god mat från grunden. Ja, du hör ju! Och förstår säkert att här blir det en del halvfabrikat på veckodagarna. 

 

Vackert i Gräfsnäs förra sommaren.

 

Detta längtar jag efter att göra på min semester:

 

  • Ja, som sagt att laga mat i lugn och ro. God, och rolig mat. Egen pizza, lasagne,  testa nya recept, ugnsbakade morötter från det egna landet och mycket mer. 
  • Läsa! Jag älskar att läsa, både skönlitterärt och facklitteratur. Jag läser massvis med böcker om ledarskap och psykologi i perioder.
  • Roliga saker med barnen. 
  • Ta långa promenader, både i skog och på asfalt. Både själv och med familjen.
  • Fotografera i skogen.
  • Ligga på en filt i trädgården och lyssna på fåglarna.
  • Äta frukost ute på altanen.
  • Shoppa nya perenner. 
  • Testa Pinchos i Alingsås.
  • Gå  ner till sjön på kvällen. 

 

 

Kvällspromenad vid Lensjön.

Kommentera
Funderingar

Återvändsgränd?

Rådvill skribent med skrivkramp

Okej, så här är det. Jag tror att jag har hamnat vid en återvändsgränd. Jag har känt så här ganska länge, och det blir bara tydligare och tydligare. Jag sitter här allt oftare, utan att få fram ett enda vettigt ord. Det är som om jag fått den värsta skrivkrampen någonsin. Vilket egentligen gör mig väldigt ledsen. Jag som älskar att skriva!

Jag är inte längre bekväm med att skriva på ett detaljerat vis om mina barn, jag vet inte hur mycket intresse det finns i att läsa om ledarskap eller trädgårdsrelaterade saker, och jag vet inte hur jag ska skriva om fotografering på ett roligt sätt. Ja, du hör ju. Jag tror man kan sammanfatta det med att kalla det för en gigantisk inspirationsbrist. Kanske även en osäkerhet kring vilken riktning jag ska ta i mitt skrivande.

 

Tillbaka och åt ett annat håll

Milt sagt kan man säga att det här årets första månader varit en känslomässig berg-och-dal-bana, och jag kan tänka mig att det är vad som urlakat mig och min inspiration. Det är lite som om att jag tappade en del av mig själv i mitten på december förra året, och att jag nu är på väg att hitta tillbaka. Kanske kan jag då även finna min skrivlust igen. Eller så hänger det ihop med det faktum att jag inte längre vill skriva om barnen på samma sätt, och att det är vad jag till stor del brunnit för att göra sedan jag blev mamma? Tiden får utvisa. Men jag hoppas att jag kan tända min låga för bloggen igen.

 

 

Kommentera