Idag mötte vi upp Jessica och hennes barn i Gråbo. Eftersom vi inte hade varit på Familjecentralen på länge så kändes ett besök där ganska givet. Det var väldigt lugnt där, och få barn, vilket kändes skönt idag. Isac och Axel hann med att julpyssla, leka, dega, äta clementin och sjunga. En hel del med andra ord. De mindre barnen sov första tiden, och roade sig sedan med bebisleksaker.

Efter besöket på Familjecentralen begav vi oss hem till Jessica, som bjöd på lunch och kaffe. Dagen bara flög iväg, det är redan kväll och båda barnen sover. Trötta efter dagen. Tack för idag Jessica, Axel och Siri! Nästa gång vi ses är det nytt år. Om en vecka är det redan uppesittarkväll. Med risk för att låta lite fånig – vad händer med tiden? Den bara rusar iväg.

Luciadagen är kommen! Imorse ville Isac att jag skulle sjunga julsånger för honom på väg till förskolan. Jag kunde knappt hålla tillbaka tårarna, blir så gråtmild runt jul. Antar att det är mycket minnen och känslor som far runt i huvudet. Har alltid älskat julen, och likaså min bror. Det var verkligen vår högtid. Har så mycket minnen med honom som involverar tiden kring jul.

Vi fick stressa imorse för att komma iväg till luciafirandet på förskolan. Vi rusade in med andan i halsen fem i halv åtta. Efter luciatåg, sånguppträdande och fika begav vi oss hemåt. Det var mysigt. Mindre mysigt var dock utbrottet som min kära treåring fick när han inte ville gå hem från förskolan. Fick jättefin hjälp från en av fröknarna, så det ordnade upp sig.

När min make kommer hem vankas luciafika. Lussekatter, pepparkakor, kladdkaka med pepparkakssmak och tryffel finns att tillgå. Jag och Isac har provat att göra dessa tryfflar idag. Hoppas de blir goda, smeten smakade fint i alla fall. Enkla att göra var de också.

Fy bubblans vad det är frustrerande med treårstrots! Jag försöker tänka att det är ett steg i utvecklingen, men det är inte lätt att vara positiv mitt i stundens hetta. Framför allt inte när det handlar om farliga saker, eller när man samtidigt har en mindre nöjd bebis att ta hand om. Förstår inte hur en treåring kan få så slappa ben och armar! Skulle tro att spaghettiben är den rätta termen.

På det stora hela har dagen ändå varit bra. Uppstigning strax efter sju för mig och Oliver, Isac fick jag väcka kvart i åtta. Efter en jobbig lämning, vägen till förskolan var under all kritik, shoppade jag krämer, skimrande cerat, reflexer, vitaminer och tryfflar på närmsta apotek. 30% rabatt är inte fy skam! Oliver har tagit flera krypsteg på raken, han är verkligen på gång. Vilken dag som helst lär han krypa runt och utforska hemmet. Kanske dags att se över om vi behöver barnsäkra igen.

Nu inväntar jag maken som lär komma innanför dörren strax. Övertid på jobbet blev det för hans del idag.

Igår kväll kom vi hem efter två nätter hos barnens mormor och morfar. Min älskade make kom och hämtade oss igår kväll. Det var en liten chansning att försöka ta sig hem igår, eftersom det var snöstorm mer eller mindre, men det gick. Hade det inte gått hade vi såklart stannat kvar en natt allihop.

I onsdags kväll fick vi presenter från London. Jag fick en jättefin blus, barnen fick julkulor från Harrods, samt att Isac fick en Londonbuss. Mikael och Isac fick en gigantisk chokladkartong. Isac fick också en klassisk godisbox köpt på planet. Och som om det inte vore nog – jag har fått ett frisörbesök. Min käre pappis tyckte synd om mig när jag sa att jag inte har råd att fixa håret. Så, nu ska denna mamma bli julfin.

I övrigt har vi det mest tagit lugnt. Vädret har varit helkasst, så det har inte blivit så mycket utomhusvistelse som jag hade önskat. Isac har tittat en del på Pippi på en surfplatta han fick låna. Igår kom hans helgalna morfar hem med en tidig julklapp till Isac, en liten surfplatta. Isac, som kallar alla surfplattor för iPad (de har en iPad på förskolan), har nu en egen! Han har det nu lyxigare än sin mor, som inte ens har en!

Oliver har slagit rekord i usel nattsömn. Jag vet inte om det beror på förkylningen, eller om det är något annat som spökar. Oavsett så är det jättejobbigt. Han vaknar och skriker, så får man söva om honom. Så var det ungefär en gång i timmen, eller som bäst varann timme natten mellan torsdag och fredag. Inatt har han dock sovit bättre, så det får gärna vända nu. Jag hoppas att det åtminstone ska bli bättre när han lär sig krypa. Han är verkligen på gång vad gäller det. Han var nära på att få till ett krypsteg häromdagen. Apropå förkylning så har både jag och Oliver en hemsk hosta. En sån som river i bröstet för min del. Fattas bara att jag får lunginflammation som topping på allt! Nej tack, tick tack.

Japp, då var det dags för sjukstuga igen. Strax före elva ringde de från förskolan och sa att Isac hade feber. När jag kom dit lekte alla barn utomhus. Alla utom Isac, som gärna velat följa med ut, men som bett om att få sitta i en vagn. Inte likt Isac. Vad rörd jag blev när jag såg honom, lilla plutten. Väl hemma var han nästan som vanligt, lekte och hade sig. Men på kvällen blev han både trött och varm.

Oliver har varit som vanligt. Försökte få Isac att ställa sig bredvid Oliver så jag kunde fånga de båda på bild med kameran, och inte bara med mobilen som det så ofta blir. Han stod där i ungefär tio sekunder, och sprang sedan iväg. Jahopp.