Isac Oliver

Jag kan inte! Jag vill inte!

Fy bubblans vad det är frustrerande med treårstrots! Jag försöker tänka att det är ett steg i utvecklingen, men det är inte lätt att vara positiv mitt i stundens hetta. Framför allt inte när det handlar om farliga saker, eller när man samtidigt har en mindre nöjd bebis att ta hand om. Förstår inte hur en treåring kan få så slappa ben och armar! Skulle tro att spaghettiben är den rätta termen.

En kall novemberdag – efter lite lek med filter.

På det stora hela har dagen ändå varit bra. Uppstigning strax efter sju för mig och Oliver, Isac fick jag väcka kvart i åtta. Efter en jobbig lämning, vägen till förskolan var under all kritik, shoppade jag krämer, skimrande cerat, reflexer, vitaminer och tryfflar på närmsta apotek. 30% rabatt är inte fy skam! Oliver har tagit flera krypsteg på raken, han är verkligen på gång. Vilken dag som helst lär han krypa runt och utforska hemmet. Kanske dags att se över om vi behöver barnsäkra igen.

Nu inväntar jag maken som lär komma innanför dörren strax. Övertid på jobbet blev det för hans del idag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge