Funderingar Isac Oliver

Semestern startar… nu!

Nu är jag långledig

Igår eftermiddag stängde jag ner arbetsdatorn för en efterlängtad och välförtjänt semester. Maken och barnen har varit lediga hela veckan, och det har varit medelhavsvärme, så det har varit hyfsat segt att jobba. Men nu så! Vi inledde semestern med att ta ett dopp i sjön, Olivers kompis var med också. Isac har varit iväg nästan hela veckan med sin farmor, och igår åkte han till sin morfar. Oliver har lekt med kompisar från morgon till kväll, och även haft sova-borta-hos-kompis-premiär. Det gick galant. Så även när han och hans kompis sov själva i tältet som vi har uppspänt i vår trädgård just nu. Sa det till maken förut, att vi har verkligen inga små killar längre. Om bara Isac och Oliver kunde sluta bråka om precis allting… Det är en sådan period nu, ja. Men förhoppningsvis blir det lite lugnare snart igen. 

 

Vad jag saknat under pandemin

Vi hade besök av några vänner tidigare i veckan också. Vi grillade, snackade om allt mellan och himmel och jord, och avslutade med en promenad ner till sjön sent på kvällen. Det slog mig efteråt att det är något jag verkligen saknar, att umgås med andra! Det har inte blivit så mycket av den varan nu under dessa tider. Är man som jag extrovert, så får man så mycket energi av att träffa andra. Så ja, det var guld verkligen. Måste försöka få till lite mer Coronasäkert umgänge under semestern.

Den här veckan har jag också fått ta del av en riktigt bra nyhet, och det känns också så fint. Det var inte igår som något positivt kom till mig, så det gjorde mig genuint glad in i själen. 

 

Unnade mig ett glas vitt blandat med Sprite igår för att fira.

Kommentera
Trädgård

Hur nöjda är vi?

Har vi ångrat oss?

I mars plockade vi ner lekstugan. Ett beslut som var ganska lätt att ta, men som ändå dröjde att exekvera på av olika anledningar. Men så bestämde jag mig för att det skulle bli av, och involverade familjen. Och som frågorna ovan lyder – hur nöjda är vi nu med facit i hand? Har vi ångrat oss?

Svar nej. Vi har inte ångrat oss alls, och vi är väldigt nöjda. Trädgården känns mycket större, vi ser mer av skogen bakom den, och barnen har inte en gång nämnt lekstugan sedan den togs ner. Det tycker jag talar för att vi tog rätt beslut.

Näst på tur att försvinna står den rangliga gungställningen. Den vet jag att barnen kommer att sakna mer, men den sjunger på sista refrängen. Även om det gungas friskt på den nu, så är jag inte säker på att det kommer att göras det nästa år.

Jag skulle istället utan tvekan kunna tänka mig att ställa ett växthus där. Inte så kul för killarna, men desto mer för mig! Men det blir nog nästa år i så fall. I år duger det mer än fint med odlingslådorna. Apropå odlingslådorna. Det växer så det knakar där i nu. Ser fram emot att skörda senare i sommar.

 

Nu och då.

Kommentera
Foto och Grafisk design Trädgård

En blomma eller två

Spirande kreativitet

Något som jag däremot haft stor lust att göra nu under våren, är att fotografera. I synnerhet mina blommor, och i synnerhet efter att det regnat, eller om det varit ett särskilt magiskt ljus. De fotosessioner som var planerade ställdes in på grund av pandemin, så mina blommor har fått vara mina modeller istället. 

 

Kommentera
Okategoriserade Trädgård

Nu var det ett tag sedan….

Nu är jag tillbaka igen!

Bloggen

…Och ja, vad kan man säga? Jag har helt enkelt inte varit motiverad att skriva här. Vilket i sig är rätt trist, eftersom jag älskar att både skriva och att läsa det jag skrivit i efterhand. Under tiden jag tagit denna bloggpaus har jag ändå funderat en hel del på bloggen. Var ska jag ta vägen med mitt bloggande? Ska jag dela upp bloggen i två delar, en offentlig och en privat? Ska jag flytta över allt jag skrivit hittills till en låst blogg, och börja på ny kula? Vad vill jag? Jag har just nu ingen aning. Tiden får helt enkelt utvisa. Kanske det ger sig under tiden jag har semester.

 

2020

Inget har blivit som det var tänkt 2020. Så inte heller årets midsommarfirande. Då maken blev krasslig, så blev det inget traditionsenligt firande. Jag och barnen firade med att ta ett bad nere i sjön, sedan blev det grillat och jordgubbar med glass och grädde. Barnen var nöjda, trots allt, och trots att de längtat efter att fira som vi brukar. Det är ju ändå huvudsaken, att de hade det bra igår. 

Nu är det bara en arbetsvecka kvar innan jag går på semester. Det är en väldigt efterlängtad sådan. Det har varit ett extremt slitigt år, i synnerhet påfrestande har våren varit. Såklart. Vi har absolut noll planer, vilket inte är så konstigt ett år som detta. Det gillar jag egentligen inte, jag gillar att ha något att driva mot och att se fram emot. Men det är som det är i år, och vi har ändå pratat om möjliga saker att göra. Bygga ut altanen, fräscha upp och organisera förrådet och gå en del av Gotaleden är några av sakerna som finns top of mind

 

Som vanligt, lite bilder från senaste tiden. De flesta är tagna hos barnens morfar, som vi var hos förra helgen. Barnens höjdpunkt var när jag körde runt dem i en vagn som var kopplad till åkgräsklipparen. Även jag tyckte det var väldigt skoj. Har dessutom fotodokumenterat vår altan, som jag tycker blev så ljuvlig efter att jag hade införskaffat loungemöblerna. 

Kommentera
Isac Oliver

Kalas för Ollie och Mors dag

Helgen

Kikar in så här på kvällskvisten för en liten uppdatering. Vädermässigt har det varit en riktig kalashelg. Känslomässigt har det pendlat.

I fredags tog jag helg runt fyra, efter den galnaste arbetsveckan på länge. Inledde helgen med ett glas vin och massa surr hemma hos barnens farmor. Hemma blev det grillat, och sen stöp jag i säng. 

På lördagen vankades det kalas för Oliver. Han var mycket nöjd med alla sina fina gåvor, och vi åt både god mat och god efterrätt. Vi hade tur med vädret, precis som nästan alltid när vi har kalas för Oliver. Mycket bra, speciellt i år, då vi kunde sitta ute och därmed hålla bättre avstånd. 

 

Mors dag

Idag är det som vi alla vet mors dag, och jag tänkte när jag vaknade imorse, att denna dag måste jag bara ta mig igenom. Så kändes det även igår, första kalaset utan barnens mormor. Fruktansvärt jobbiga dagar på det viset. Och jag vet ju av erfarenhet efter min brors bortgång,  att såhär kommer det att vara ett år framåt nu. Minst. Första året är tuffast, när man ska ta sig igenom alla högtider och speciella dagar. Saknaden blir extra stor då. 

Men denna dag blev ändå bra på sitt sätt. Vi tog en lång promenad imorse, och på eftermiddagen bjöd barnens farfar oss alla på middag. Supertrevligt.  Däremellan hann jag läsa en tidning och dricka kaffe på altanen. Satt ute en stund nu under kvällen också. Härligt. Fick en jättefin present av mina killar idag också, en jättefin kaffemugg, finkaffe och några praliner.

 

Ett axplock bilder från helgen.

Kommentera
Isac Trädgård

Helg på slätten och nya utemöbler

Jag och Isac

I fredags morse åkte jag och Isac upp till slätten, för att vara med morfar under helgen. Vi hann med att göra ärenden, lösa lite praktiska bestyr samt såklart äta och dricka gott. Det är tungt just nu, men känns skönt att vara tillsammans. Vi träffade även min faster, farbror och mammas vänner under helgen då vi bland annat åt middag tillsammans. Jag och Isac har också lagt mormors och Isac favoritpatiens i helgen, de gillade både att lägga patiens och spela kort ihop. Jag och Isac hittade en video på hans telefon häromdagen också, på mormor när vi var och bowlade förra året. Det känns så gott att få se henne och få höra hennes röst i videon, om än i en kort videosnutt.

 

Nytt till altanen

Jag köpte även nya utemöbler i helgen, eller rättare sagt – reserverade och kollade om maken kunde hämta upp. Det kunde han såklart, och han satte även igång med att montera dem direkt. Så nu testar vi lite olika möbleringar på altanen, inga stora ändringar men vi gör lite små justeringar. Sedan ska jag även köpa lite mer växter till altanen för att sätta pricken över i:et. Jag känner att det är viktigt för mig att få det fint och härligt på altanen, dels när det blir en riktig hemmasommar, men också för att det skänker mig glädje nu när det är tungt. 

 

 

Altanen ur olika vinklar.

Kommentera
Oliver

Hipp hipp hurra!

För idag är det Olivers födelsedag!

 

Som vanligt (tror det varit så nästan alla år), så fick vi finfint väder på Olivers födelsedag. Hela sju år blir han idag, vår minsta kille. Han har fått massor med fina presenter idag, både av oss och av familjen på makens sida. Vi satt ute och fikade, och hade det riktigt gott ute i värmen. Vi hade dagen till ära beställt en tårta som såg ut som en Pokéboll. Det är Pokémon för hela slanten nu, både Pokémon Go, Pokémon streamad till tv:n, och i accessoarväg. 

Av oss fick Oliver bland annat en Kickbike i present, då han önskat sig en specifik modell, och han fick välja den själv i leksaksaffären tidigare. Väl i Alingsås passade vi också på att spela Pokémon Go samt ta en glass ute.

 

Vackert ute nu.

Kommentera
Foto och Grafisk design

Lugn helg

Inte mycket action

Precis som rubriker säger, det har varit en lugn helg. Fredagsmys blev det såklart, grillmiddag hos farmor igår, och två Pokèmonpromenader i halv storm idag. Utöver det har jag fått koll på nästan allt det sista inför begravningen, och faktiskt även tagit mig en tupplur mitt på dagen (igår). Idag fick jag dessutom med mig båda barnen till ett jättebra fotoställe nära där vi bor. Det blev många fina foton. 

Det har varit en kall och blåsig helg, till min stora förtret. Som jag längtar efter att få sitta ute och fika och sola igen. När det känns allt för övermäktigt eller när stressen kryper i mig, då gillar jag att gå ut i min trädgård. Det lugnar mig väldigt mycket. Jag älskar verkligen min altan och min trädgård.

 

 

En av de tre otroligt fina kondoleansbuketter jag fått budade hem till mig på sistone.

Kommentera
Funderingar

Känslan just nu

Besviken och trött

Så här känner jag just nu. Jag är arg och besviken. På julen 2019, som nästan försvann helt för mig på grund av att jag låg i influensa. Arg på våren, som inte alls blev mysig av flera olika och uppenbara anledningar. Arg på Coronaviruset, på allt som inte kunnat bli av. Och dessutom –  arg på 2020, som inte alls är ett bra år. Jag vet att det är naturligt att känna såhär när man är mitt i en sorgprocess. Men ändå, jobbigt.

Utöver det känner jag mig just nu väldigt trött. Idag mitt på dagen var jag iväg och träffade prästen som ska leda begravningsgudstjänsten, och när jag kom hem blev jag så trött, så trött, nästan så jag hade velat ta en tupplur. Igår var jag också helt slut och nere hela dagen, och hade drömt mardrömmar nästan hela natten innan. Minsta vardagliga grej tar lite mer på krafterna just nu också. Jag får försöka ta hand om mig själv lite mer mitt i allt detta också, så att jag orkar med och kan finnas där för alla som behöver. 

 

Mörkt och ljust, om vartannat.

Kommentera
Funderingar Okategoriserade

När tiden stannar

I sorg

29/4-2020, en dag jag alltid kommer att minnas med sorg. Dagen då mamma/mormor gick ur tiden. Det känns overkligt att ens skriva dessa rader, då det gått så fort. Men det känns viktigt för mig att sätta det här på pränt.

För lite mer än en månad sedan fick vi ett cancerbesked. Men det verkade då som om att den skulle gå att behandla, och läkarna gjorde upp en plan. Men så ringde de mig från sjukhuset i Skövde i tisdags kväll, där hon då låg inlagd på grund av en infektion, och undrade om jag ville komma. Då förstod jag att det snabbt blivit väldigt kritiskt. Jag tillbringade sedan natten och förmiddagen på sjukhuset, något jag är väldigt glad över att jag gjorde. Jag är också väldigt glad över att vi fick kontakt emellanåt, även om det bara var genom att hon tog min hand. 

På förmiddagen igår mötte jag också upp min pappa, faster och farbror för ett möte med en överläkare. Vi fick då veta att cancern var så spridd, och så aggressiv, att det inte fanns något att göra. Vi åkte då hem, jag följde med pappa hem. Några timmar senare ringde de och meddelade att hon hade gått bort. 

Jag är helt överväldigad av allt stöd jag fått och får, alla fina ord och all omtanke. Det värmer i en tid som denna. I mitt huvud rullar minnen, jag gråter från och till. Vi har så många fina minnen ihop. Vi har gjort så mycket roligt. Hon fanns alltid där för sina barnbarn, och de hade en otroligt fin relation. Det är jag väldigt glad över. 

Jag gör mycket praktiskt inför begravning och allt runtomkring idag, och det känns skönt att ha något praktiskt att göra. Ibland så fångas jag i en känsla av total overklighet. Jag kan inte förstå att vi aldrig mer kommer att prata, åka på utflykter och tofflorna som ligger i en låda i hallen kommer hon aldrig mer att använda. Inga mer juldagsfirande, inga fler födelsedagar. Inga mer semesterresor och ingen mer shopping. 

Inget mer.

 

Oliver och mormor på Paddan, sommaren 2018.

 

Hemma hos mormor och morfar.

 

På väg till lekplatsen, våren 2016.

Kommentera