Igår var Isac go och glad kexchoklad fram tills dess att vi vinkade adjö till L&A. Sedan åkte humöret hans berg-och-dal-bana. Det var gråt och skratt om vartannat. Så slog det mig helt plötsligt – det är säkert framtänderna som är på g. Ser flera tecken på detta. När vi kände efter var det svullet. Spännande. De två tänderna han redan har är bara för gulliga. Och sylvassa ska tilläggas. En rolig sak han har börjat göra är att släppa taget om det som han håller i och stå utan stöd. Men bara sekunder i taget, sedan blir han feg och sätter sig ner. Men man ska ju börja någonstans!

Andra semesterdagen och livet lunkar på. Härligt är det. Vi har haft Louise&Alvin på besök. Vi hade inte setts på ett tag då jag ju har jobbat och de har varit iväg på semester. Alvin kände sig som hemma med detsamma trots att han inte varit här på ett tag, underbart att se. Isac och Alvin hade jätteroligt med varandra. Alvin har lärt sig att gå och det var för gulligt att se. Ser fram emot den dag då Isac tar sitt första steg.

Jag är så himla trött om dagarna. Det är nästan svårt att hålla ögonen öppna vissa dagar. Dricker kaffe i tron om att bli piggare men det hjälper inte ett dugg när det gäller mig. Ett resultat av många års kaffeintag gissar jag på. Jag är inte trött när jag går upp om morgnarna, utan tröttheten kommer under dagen.

Morgnarna är för det allra mesta helt underbara. Oftast så vaknar Isac i samma stund som mitt alarm går igång genom att sätta sig upp mellan oss i sängen, knuffa lite på mig, och fyra av ett stort leende. Är vi lediga vaknar han av sig själv på ungefär samma sätt. Sedan gosar vi i sängen lite innan vi går upp. Isac studsar runt lite, klänger och klättrar. Dricker välling och busar. När jag äter frukost hänger han med och sitter med vid bordet. Han vill alltid smaka på min frukost så det brukar han få. Han är helt galen i kokt ägg och bröd. När jag gör mig iordning vill han gärna vara med i badrummet för där vet han att det finns roliga saker att pilla på.

Lilla gubben, du är så go! Saknar Isac hur mycket som helst just nu.

Förut när jag satt i soffan och tittade på när Isac härjade runt tänkte jag att han är som en virvelvind. Han kryper runt och drar i sladdar, drar ut sina kläder ur byrålådorna, får tag i papper och biter sönder arken i små bitar som han gärna äter upp, går utefter möbler, smiter ut på balkongen och drar i tvättstället…. Listan kan göras lång.

Idag gjorde jag och min man en rätt knasig grej. Vi tog motorcykeln till Ullared. Utrustad med en stor militärväska på ryggen satte jag mig bak på hojen och såg fram emot turen. Vi stannade i höjd med Fjärås på vägen dit och tog en fika. Vädret gassade och min glass satt fint.

Fika på gräsmattan.

Isac spanar på något.

Jag hinner inte fotografera så mycket på vardagarna då jag jobbar. Jag hinner ingenting känns det som! Men idag slet jag fram kameran och tryckte av några foton på Isac som röjde runt hemma.

Nu fyller Isac snart ett år, och detta ska ju självklart firas. Vi har inte tänkt slå på stora trumman men det är klart att vi vill att det ska bli något att minnas. Det är rätt kul att planera Isacs kalas tycker jag. Men så är jag en sån som älskar att planera och ha saker att se fram emot. Kanske till och med blir en och annan ballong, vem vet!

Jag säger bara – äntligen lördag! Så skönt att bara kunna skrota runt hemma nu på morgonen. Slippa stressa i sig kaffet för att hinna till tåget. Slippa säga hejdå till Isac som ser så ledsen ut när jag går. Istället kryper han runt i datorrummet och vardagsrummet och härjar. Då och då kommer han fram till mig, ställer sig mot mina ben och pillar lite på min klocka.