Igår fortsatte vi enligt tradition julfirandet hemma hos barnens mormor och morfar. Vi åt god mat även denna dag, samt att barnen fick öppna en herrans massa klappar. Bland annat så fick mina barn en hel hög med ljuvliga kläder, måste visa sen! Ska visa upp saker som vi fick både i förrgår och igår. Säkert inte intressant för alla, men jag tycker personligen att det är väldigt kul att gå tillbaka och läsa om det senare.

Idag blir det nog lugna gatan hemma. Vi har om inte annat en hel massa saker att packa upp. Isac kommer att vara i sitt esse, som han kan leka med sina nya saker.

Jag vet vad jag och min man ska göra under hans semester. Vi ska rensa! Isac och Oliver är nämligen två mycket lyckliga små killar, som fått en hel massa fina saker. Även jag och maken är lyckligt lottade. Tack för alla fina julklappar!

Igår var det som vi alla vet julafton. Vi åt gott, drack julmust, öppnade klappar, smaskade på godis…. Precis som sig bör en dag som denna. Så mysigt att vi alla var samlade på kvällen också.

Isac, den token, somnade inte förrän halv elva igår. Oliver somnade halv nio, så det blev sovmorgon för de båda imorse.

God fortsättning!

Idag mötte vi upp Jessica och hennes barn i Gråbo. Eftersom vi inte hade varit på Familjecentralen på länge så kändes ett besök där ganska givet. Det var väldigt lugnt där, och få barn, vilket kändes skönt idag. Isac och Axel hann med att julpyssla, leka, dega, äta clementin och sjunga. En hel del med andra ord. De mindre barnen sov första tiden, och roade sig sedan med bebisleksaker.

Efter besöket på Familjecentralen begav vi oss hem till Jessica, som bjöd på lunch och kaffe. Dagen bara flög iväg, det är redan kväll och båda barnen sover. Trötta efter dagen. Tack för idag Jessica, Axel och Siri! Nästa gång vi ses är det nytt år. Om en vecka är det redan uppesittarkväll. Med risk för att låta lite fånig – vad händer med tiden? Den bara rusar iväg.

Luciadagen är kommen! Imorse ville Isac att jag skulle sjunga julsånger för honom på väg till förskolan. Jag kunde knappt hålla tillbaka tårarna, blir så gråtmild runt jul. Antar att det är mycket minnen och känslor som far runt i huvudet. Har alltid älskat julen, och likaså min bror. Det var verkligen vår högtid. Har så mycket minnen med honom som involverar tiden kring jul.

Vi fick stressa imorse för att komma iväg till luciafirandet på förskolan. Vi rusade in med andan i halsen fem i halv åtta. Efter luciatåg, sånguppträdande och fika begav vi oss hemåt. Det var mysigt. Mindre mysigt var dock utbrottet som min kära treåring fick när han inte ville gå hem från förskolan. Fick jättefin hjälp från en av fröknarna, så det ordnade upp sig.

När min make kommer hem vankas luciafika. Lussekatter, pepparkakor, kladdkaka med pepparkakssmak och tryffel finns att tillgå. Jag och Isac har provat att göra dessa tryfflar idag. Hoppas de blir goda, smeten smakade fint i alla fall. Enkla att göra var de också.

Fy bubblans vad det är frustrerande med treårstrots! Jag försöker tänka att det är ett steg i utvecklingen, men det är inte lätt att vara positiv mitt i stundens hetta. Framför allt inte när det handlar om farliga saker, eller när man samtidigt har en mindre nöjd bebis att ta hand om. Förstår inte hur en treåring kan få så slappa ben och armar! Skulle tro att spaghettiben är den rätta termen.

På det stora hela har dagen ändå varit bra. Uppstigning strax efter sju för mig och Oliver, Isac fick jag väcka kvart i åtta. Efter en jobbig lämning, vägen till förskolan var under all kritik, shoppade jag krämer, skimrande cerat, reflexer, vitaminer och tryfflar på närmsta apotek. 30% rabatt är inte fy skam! Oliver har tagit flera krypsteg på raken, han är verkligen på gång. Vilken dag som helst lär han krypa runt och utforska hemmet. Kanske dags att se över om vi behöver barnsäkra igen.

Nu inväntar jag maken som lär komma innanför dörren strax. Övertid på jobbet blev det för hans del idag.