Igår kväll innan jag somnade låg jag och funderade en stund. Jag kände mig väldigt mätt på forum, bloggar, facebook, internet överlag. Mätt på all information som bara väller över en hela tiden. En ständig hets. Åsikter till höger och vänster. Ett möjliggörande av alla dessa åsikter. En konstant känsla av att blotta sig. Skriver man si så irriterar man någon. Skriver man så irriterar man någon annan. Hela tiden är alla så irriterade. På kvällarna sitter maken och spelar online-spel och tjoar med sina medspelare. Sociala medier.

Nej, jag är inte deppig om någon undrar. Inte alls. Jag kommer garanterat heller aldrig att kunna ta någon digital paus. Är alldeles för inne i den svängen. Men man kan ju alltid trappa ner. Grunden till den här känslan ligger i det faktum att jag tycker att det är en smula jobbigt att vänner och bekanta antagligen sitter och irriterar sig över vad jag skriver. Men samtidigt känner jag att jag är den jag är och det jag skriver reflekterar mig som person. Jag kan inte vända ut och in på mig själv för att behaga varenda kotte.