Mina dagar kvar som mammaledig blir allt färre, och det är inom en snar framtid dags för Isac att börja på sin förskola. Just nu känns det väldigt jobbigt att ens tänka tanken. Innan har jag inte känt att det ska bli hälften så tufft som jag känner att det ska bli just nu. Min lille son – ska han vara på förskolan med en massa barn i olika åldrar? Tänk om han blir jätteledsen och saknar sin mamma, också är inte jag där…. Ja, jag är blödig, har separationsångest, vill inte klippa navelsträngen och så vidare. Min räddning ligger i att jag vet att miljontals andra föräldrar genomgått samma sak och att jag känner flera som ska skola in sina barn under samma period. Det är dessutom några av er bloggläsare som ska göra detsamma, så jag vet att jag kan hämta stöd på många olika håll.
En sak är dock säker – det kommer att bli jobbigt för den här stackars mamman.
Jag känner likadant!! Fy så jobbigt det kommer att bli! Jag kan tänka på det vissa kvällar så att jag inte kan somna! Jag är i alla fall glad över vi väntade tills nu med att skola in honom, det känns verkligen som en lagom ålder! Vi får stötta varandra när det är dags, vilket ju är ganska snart…
Förstår dig! När det väl är dags här om ca ett år kommer jag tycka det är jättejobbigt och då jobbar jag ändå på förskola och vet att de har det bra, men det är ett stort steg att lämna till folk man inte känner.