Jag snubblade över en krönika skriven av Mia Skäringer idag, och den är så talande! Här kan du läsa den. Och jag blir så trött på mig själv, för jag känner att det är så lätt att bli sån. Att vara sån. Ta bloggar som ett exempel. Bara gullegull. Och hur lätt är det inte att vara sån själv i den egna bloggen? Idag skrev jag att jag kände mig ynklig. Hade jag skrivit hur jag verkligen kände mig så hade jag för det första känt mig väldigt gnällig, med betoning på väldigt. Jag hade för det andra känt mig lite mindre. Som om att det inte riktigt är okej att känna så, eftersom en graviditet inte är en sjukdom.
De senaste dagarna har jag omväxlande känt mig väldigt ledsen, och väldigt glad. Jag antar att det är hormonerna som spökar, men det är inte desto mindre påfrestande för det. Det är sjukt jobbigt att gå runt och känna så. Jag tar väldigt mycket ansvar hemma, roddar väldigt mycket, det tar mycket energi från mig, vilket i sin tur leder till att jag blir ledsen. Vi har fått låna hem lite böcker och en dvd om profylaxandning, men intresset är svalt. Jag började läsa lite själv, men kände att jag helt tappade suget. Jag kan ju inte sitta och profylaxandas själv. Hela kursmaterialet går ut på att man ska vara ett team.
Nej, idag jag ska acceptera att jag inte är glad. Och att det är okej. (Vilket jag innerst inne vet, med tanke på vad jag gått igenom i livet.)
Jag läser inte bloggar med enbart gullegull för livet är inte så, och jag sållar otroligt mkt. Jag är den första som skriver under på hur jobbigt det är att vara höggravid (särskilt andra gången!) och hur tufft livet är med två småbarn (ett barn är semester känner man nu!). Men det är ju så det är, upp och ner och att hålla någon fasad är ju bara så tröttsamt…Alla dagar är inte roliga eller lätta. Varför tar du så mycket ansvar hemma? Det låter som att det är något som ändå tynger dig, ni kanske borde dela upp det mer, så det blir lättare på den biten. Som sagt, man är ju ett team och man är två som har ansvar, för barn och hem.
Jag har väldigt lätt för att vara den där projektledaren i hemmet, och där har jag delvis mig själv att skylla. Jag curlar alldeles för mycket!
L använder du nu samma mobilnummer som du har på jobbet? jag tänkte smsa dig Kram Pani
Jajemen!
L du hade bara fast telefoni i personalkatalogen, och det nummer jag har av dig slutar på 69..är det rätt nummer?
Ja och nej. Jag använder inte det längre, utan bara det som jag har via jobbet. Har du samma nummer som innan?
yes jag har haft samma nr i 10år 😀 smsa mig!
Självklart är det okej att vara gnällig och sur! Man kan inte gå runt som en solstråle jämt!
Håller med dig om att många bloggar bara är gulligull, och då tror man ju att folk har det så – bara gulligulligt.
Jag tror mycket handlar om vilken bild man vill visa upp av sig själv, framförallt på nätet. Och ja det är så himla lätt att bli sån själv, att enbart skriva om de bra stunderna och helt utelämna de tråkiga, arga, irriterande och mindre smickrande sidorna man själv (och andra) har.
Oh well, vi är bara människor! 🙂