Uncategorized

Myten om det motsatta könet

Jag var på biblioteket förut och lånade böcker. Vad som bland annat kom med hem var ’Myten om det motsatta könet’ av Ingemar Gens. Sjukt intressant bok och man får sig en och annan tankeställare. Jag och maken har haft en intressant diskussion om detta. Vi har pratat om könsroller, ideal, karriär, bakning och pojkar som slåss.

Vad tror ni? Ligger det i våra gener och vår biologi att vi ska vara typiska flickor och pojkar? Eller tror ni att samhället och hur vi uppfostrats styr hur vi är som personer? Utveckla gärna era tankar i kommentarsfältet.

3 Comments

  1. När man har tva barn, en pojke och en flicka ser man hur mycket det är som faktiskt är i generna. Bade jag och Lars är av asikten att det finns inga pok eller flickleksaker, Alex t.ex har en barnvagn som han älskar och Isabella leker gänra med bilar, det är inget som vi blandar oss i. Dock ser man stor skillnad i HUR de leker med samma saker. Har Isabella en docka blir hon genast mammig och kramar och tar hand om den, medan Alex mer ska peta i ögonen och dänga runt den pa olika ställen. Sa ja, ganska sa genetiskt skulle jag nog säga 🙂

  2. hur barn leker med saker har ju mycket att göra med hur de sett andra använda sådana saker.

    Vissa saker finns i generna så klart, kroppsbyggnad och vissa hormoner som finns mer hos ena könet än andra men det mesta är uppfostran/samhället.

    Lite som det klassiska uttrycket ”barn gör inte som man säger, de gör som man själv gör” eller hur det nu låter :p

    /Amina

  3. ..känner att jag vill bidra med en kommentar då detta alltid är intressant! Under lärarutbildningen så pratade vi mycket om genus och genuspedagogik. Något vi då lärde oss var att skilja på kön och genus. Könet bestäms av vissa fysiska förutsättningar som inte är så svåra att se, och där har vi också de bitar som följer med genetiskt. Sedan har vi genus som beror på och hänger ihop med arv och miljö. Så precis som Amina säger: Barn gör som du gör inte som du säger. Vi har ett samhälle där barn tidigt ser vad som förväntas av dem (i reklam, via kläder, i barnprogram mm.) Det räcker med att gå in på BR eller Toys´r us. Fundera på vart flickorna förväntas gå och vart pojkarna förväntas gå. Skrämmande.
    Finns oändligt med forskning inom området. Ylva Odenbring tror jag en av våra föreläsare hette som nyligen släppte sin avhandling i ämnet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *