Sveriges äldsta fjortonåring?!

Idag åkte vi och handlade hela familjen. Vi körde som vanligt självscanning, och på väg mot utcheckningen fick min man syn på ett erbjudande. Man fick två energidrycker till ett bra pris. Okej, de fick följa med hem. Vi stoppade ner scannern i ett fack, och jag påbörjade köpet. jag kunde dock inte slutföra, då personal behövdes. Misstänkte att det handlade om energidryckerna, och mycket riktigt var det så.

Personen som arbetade på Ica synade mig, och bad mig om legitimation. Jag trodde inte det var sant, för två energidrycker! Barnen stod dessutom bredvid mig, och det är 15-årsgräns för att köpa sådan dryck. När hon noterade min ålder via mitt körkort sa hon något i stil med ”oj, vad du ser ung ut”. Jag kände mig så förolämpad! Visst, jag vet att jag ser ung ut, men inte så ung! Och för energidrycker, det var ju inte bärs jag köpte direkt! Jag sa till maken att detta minsann var sista gången jag handlade osminkad. Inte kul! Han tyckte att jag skulle ta det som en komplimang, det klassiska genmälet när jag reagerar över hur andra ser på mitt utseende. Jag ser gärna yngre ut, men inte som en tonåring. Inget kul när man är 30+! 

Min reaktion

Jag funderade lite över varför jag reagerade så starkt på det. Jag tror att det beror mest på kommentaren. Det hade varit trevligare om personen bara hade givit mig tillbaka mitt körkort utan att kommentera det. Förmodligen gjorde hon det för att rädda sig själv, kändes kanske en smula pinsamt när hon såg min ålder. Men sen handlar det lite om att jag alltid upplevt att man inte tar en person som är eller ser yngre ut på lika stort allvar. Jag vill absolut inte bli stämplad som ung och oseriös.