Idag, för ett år sen, skrev jag såhär; ”Inga mer galna baksessioner för mig. Har fått högre blodtryck igen och måste alltså in till Östra idag. Det blir väl CTG, blodtrycksmanschett och toxprover igen antar jag. Som vanligt har jag inga symtom, inget tryck över pannan, inget illamående, ingen smärta i magen. Vad jag däremot känner är en stor trötthet, jag är så ledsen på detta nu. Samtidigt är det skönt att ha möjligheten att kunna åka in till sjukhuset och bli kontrollerad.” Då hade jag ingen aning om att vattnet skulle gå när jag satt i bilen senare på dagen. 23:04 plockade den opererande läkaren ut honom ur magen på mig. 


På ett år har det hunnit hända en hel massa saker. Vi har växt in i rollen som mamma och pappa. Isac har lärt sig alltifrån att vända sig till att gå längs väggar. Min älskade son, du berikar mitt liv varje dag. 


Vi startade dagen med skönsång och paketöppning. Idag ska vi ha en mysig dag hela familjen. Vi ska bland annat ge oss ut för att införskaffa en GP. Vi måste ju klippa ut Isacs grattisannons!