Att se sina barn växa och utvecklas är något av det häftigaste man kan vara med om! Oliver utvecklas med raketfart just nu. Han härmar det mesta man säger, och apar gärna efter Isac. Idag efter att Isac lämnat matbordet och sin Stokke tripp trapp, skulle Oliver prompt upp och sätta sig där. Han var så nöjd där han satt! Ännu nöjdare blev han när han fick tag i Isacs vattenglas och kunde ta sig en slurk. Allt som Isac gör vill han göra, och allt som Isac leker vill han också leka. Och frågar man efter en puss kommer han emot en med öppen mun.

Det börjar bli dags att se över vad barnen har för skor, och då främst för Olivers räkning. Hans skor är på gränsen till för små, och i oktober börjar han förskolan. Vinterskor kommer han med största sannolikhet kunna ärva av storebror, men höstskor har han inga att ärva av Isac. Jag tog mig en titt på Brandos hemsida, och hittade hur många fina skor som helst! Favoriterna är nummer två och nummer fem. Men Nike-skorna känns väldigt praktiska under den tidiga hösten. Svårt!

Oliver, den lille envise Oliver… Han vill inte sova, inte äta vanlig mat… Och han blir tvärarg om man lyfter ner honom från något ställe han klättrat upp till. Min största önskan just nu är att han ska börja äta mat. Gärna med bitar i, men han får fortfarande kväljningar väldigt lätt. Som tvåbarnsmor borde jag veta att det ordnar sig, och det gör jag väl innerst inne, men just det här med mat är jobbigt! Jag antar att det ligger djupt rotat i en att vilja utfordra sina barn.

Jag och min man har hittat det perfekta boendet förresten! Det är inte byggt ännu dock, men det känns jätterätt för oss båda. Vi ska på informationskväll i November, och om allt känns lika rätt då och vi har lite tur, så kan det hända att vi blir Alingsåsare nästa år. Jag tar såklart inte ut något i förskott nu, det kan hända att vi ändrar oss, eller att vi inte blir en av de som får en av dessa bostäder. Men – det känns rätt i hela kroppen!