Idag klockan halv elva ringde det på dörren hemma hos oss. Det var Isacs mormor och morfar som kom  på avtalat besök. Vi skulle fira min födelsedag i förskott.

Vi begav oss nästan direkt ut för att handla lite gott att äta till lunch. Det blev bland annat färskt bröd, pålägg, minipizzor, briocher och små äpplepajer. Alla åt med god aptit.

Efter lunchen gick vi mot centrum för att titta i butiker. Efter en stund somnade även Isac enligt plan. När vi kom hem igen fikade vi med kaffe och paj. Jag fick en peng i present som jag ska köpa en kameraväska för. Jag har redan en stor ryggsäck, men vill ha en lite mindre axelremsväska som jag kan ha när jag bara vill ha med mig kameran och något extra objektiv eller blixten.

Isac har varit i sitt esse hela dagen idag. Han minst sagt älskar all uppmärksamhet han får när han får besök av till exempel mormor och morfar.

Igår tog jag och Isac en promenad på eftermiddagen. Jag skulle visa honom var ”ankorna” finns någonstans. Vadan detta? Mikael har ett alarm som han nyligen bytt till som låter som en anka. Isac blir väldigt exalterad, på gränsen till förstörd varje morgon, när han hör ankan men inte kan se den genom fönstret. Så då kände jag att jag ville visa honom en riktig anka. Okej, en and, men det känns inte som så viktigt just nu! (Det är så klart viktigt att han förstår skillnaden, men ni fattar)

Fredag idag! TGIF kan man säga.

Ledig lördag! Underbart.

Jag hade sedan innan planerat att gå på barnprylmarknad här i Lerum. Jag och Lorelai möttes upp halv nio för att ställa oss och vänta på att få komma in. Vi hamnade nästan först i kön till och med. Väl inne hittade jag inte så värst mycket, men några fynd gjorde jag allt. Bland annat ett par fina överdragsbyxor för 25 kronor och en fleecetröja från Po.P för 50 kronor. Inne på loppisen träffade jag många bekanta ansikten, bland annat Louise samt Damien&Liselotte. Jag, Louise och Lorelai bestämde oss för att ta en fika efter marknaden. Det blev en härlig avslutning på  lite loppisshopping.

När jag kom hem började Isac tjata om att få se sina älskade bussar, så vi gick ut på en promenad. Vi mötte upp Liselotte med familj som gärna följde med på vår promenad. Vi hamnade till slut inne på Röda korset, där Isac fick syn på en leksakssulky som han mer än gärna ville ha. Så den kom med oss hem. Den har han lekt med hela dagen. Han ville inte ens ta sin sedvanliga tupplur, så rolig är den.

Imorgon blir det After Work för den här lilla mamman. Det ser jag fram emot. Det svåra nu blir att bestämma vilken överdel  jag ska ha till mina svarta byxor. Jag velar mellan en svart transparent blus och kavaj eller ett rosa spetslinne och kavaj. Tiden får utvisa. Om inte annat måste jag ju ha bestämt mig imorgon innan jag går till jobbet.

Häromdagen bad jag Isac att lägga fram våra bestick på bordet. Och vad gör den lille killen? Han dukar! Tala om att ha koll. Då smälte jag lite.

Imorse tyckte Isac att det var en bra idé att väcka mig klockan fem. Vet inte vad han fick för sig där riktigt. Jag tyckte inte att det var någon bra idé.

På eftermiddagen var det min tur att sluta tidigt och åka och hämta Isac på förskolan. Det är nästintill alltid Mikael som hämtar annars. När jag kom dit stod jag först och bara iakttog honom en stund. Han och tre andra barn satt och lekte med en tågbana. Helt underbart att se. När jag väl ropade på honom sken han upp som en sol och sprang för att krama mig. 10 sekunder senare frågade han: Buss? Ja, men visst min lille plutt! Det blev en lång promenad i väldigt omväxlande väder.

Igår när jag precis slutat jobbet ringde Mikael. Isac hade varit väldigt grinig sedan de kommit hem, och sedan somnat mitt i lite bus i sängen. Han hade även varit varm. Så vi beslutade oss för att det var jag som skulle ta en vab-dag idag. När jag kom hem igår var han utom sig och skrek halvt hysteriskt i över en halvtimme. Till slut lugnade han lyckligtvis ner sig. Idag har han varit både pigg och glad. Tio på morgonen var det dock dags att sova tyckte Isac, som sedan sov ända till ett. Jag råkade också somna, men sov inte riktigt lika länge.

Nu på kvällen blev vi lite spontant inbjudna på middag hos Isacs farmor och farfar. De passade Isac en stund medan mamman och pappan tog motorcykeln till Biltema. God mat tackar man ju inte nej till. Inte heller glass till efterrätt. Isac åt med god aptit även han. De senaste dagarna har han ätit som en liten sparv på grund av tandsprickning. Två av fyra tänder har nu kikat fram. Det är gissningsvis därför han blev dålig igår.

Vi satt och grejade med lite saker alldeles nyss när vi hörde en bekant röst. Det var Isac som hade satt sig upp i sängen, och sa mamma flera gånger. När vi kom in i sovrummet satt han upp i sängen. När jag lade mig i sängen kröp han in i min famn och fortsatte sova. Ibland känns det som om hjärtat ska svämma över av kärlek. Idag var ett sådant tillfälle. Ibland kan jag titta på Isac och bli enormt lycklig över att han är min son. Jag blir helt varm i magen. Tänk att det var just han som låg där i min mage och sparkade. Lika energisk då som nu.