Idag tog jag och Isac oss iväg till Sjung och lek i Aspenäs kyrka. Isac älskade det. Men det där med att sitta still i en ring – inte Isacs grej direkt. Fast det gör ju inget, barn är barn och får vara som barn är. Till och med när de som Isac under halva sångstunden bara ville gå, gå och gå med mammas hjälp. Allra roligast var det när sångledarna tog fram en stor olikfärgad halvt transparent sidenfilt som vi vuxna höll över mitten av ringen. Isac sken som solen och kröp in till mitten.

Efter sångstunden var det dags för fri lek och fika. Jag hade inga kontanter så jag fick stå utan fika. Men det gör inget, vi gick lite tidigare. Isac är verkligen för skön att bevittna under sådana här omständigheter. Han tar för sig av allt och alla. Han klättrar gärna på främlingar och vill gärna pilla på andra barn. Och han snappar upp så mycket. Helt plötsligt ställde han sig upp från sittande.

Nu blir det lunch för både mig och Isac.