Idag är jag ledsen.
För en gångs skull var vi ute i god tid, och morgonen var helt fri utan konflikter. Längs vägen blev det lite stressigt, jag blev irriterad, och barnen blev motsträviga. Antagligen som ett direkt resultat av min stress.
Skynda, skynda. Framme i tid, men med noll marginaler. Oliver sa redan i kapprummet att han inte ville vara där. Vansinnig sedan när jag var tvungen att gå. Det skär så i hjärtat! Fastän jag vet att det går över snabbt, så gör det så ont! Och jag avskyr när dagen börjar med att jag är irriterad och stressad!
Känner mig så jävla dålig!
En tuff morgon, men du e inte dålig finaste Liselotte, och det gick garanterat över för honom. Men jag vet känslan, man vill bara gå hem med dem igen och mysa ner sig i soffan och strunta i allt annat. Kram på dig.
Tack fina du! Det går alltid över snabbt, men tusan vad ont det gör i mammahjärtat! Tack för pepp, precis vad jag behövde! ❤