Imorse var vi inne på Mölndals sjukhus för ett vändningsförsök. Efter CTG, nålsättning, ultraljud, bricanyl intravenöst och ett smärtsamt försök att vända på lillen konstaterades att…
…. nej, det går inte! Den gick inte att rucka på den lilla rumpan! Läkaren frågade mig hur jag ville föda och jag valde ett kejsarsnitt. Efter ytterligare en CTG-övervakning, lite efterlängtat kaffe och några munnar nyponsoppa tog barnmorskan ett blodtryck och gav oss ett datum för snittet. Som jag behåller för mig själv, så det blir lite spännande ändå! Har träffat på väldigt trevlig sjukhuspersonal idag, under själva vändningsförsöket var barnmorskan uppmuntrande och snäll. Hon kallade mig för en mycket tålig patient, det tar jag som en komplimang. Ingen idé att gnälla, positiv ska man vara! Läkaren skämtade och Mikael höll min hand.
För att gotta till det lite unnade vi oss lite mat på Max till lunch, och en smarrig dessert på det.
Du får föda nästa unge på vanligt sätt =)
Svar; Ja, det ska nog inte vara några problem att bli av med den vikten sen 🙂
Vad spännande att ni har ett datum för bebis ankomst nu! Åh vad spännande! Kramar
Bra att ni har bestämt hur ni ”vill” föda. Förmodligen hade du väl valt vaginalt om det inte hade berott på omständigheter som att bebis inte alls vill fixera sig, men skönt att du var så säker med ditt beslut att kunna tänka dig ett kejsarsnitt.
Du vet väl att barn som föds med kejsarsnitt blir lite sötare än andra barn? I alla fall de första dagarna så huvudet är runt och fint. 🙂
Vad fanns det för alternativ till kejsarsnitt? Trodde att det var det enda man kunde göra för barn i sätes?
Kan ocksa tillägga att Alex vände sig mega sent, v 38 eller nat, och hans huvud var aldrig fixerat, när jag akte in för kontroll dagen innan igansättningen (BF+8) sa lag han 9 cm upp. Vet inte exakt vad det betyder, men det later iallafall inte bra :p
Isabella var heller aldrig fixerad med huvudet, det konsterade de vid igangsättningen (suck alltsa, 2 igangsättnigar, VA FAN!) Hennes huvud kunde de känna, men om de tryckte sa poppade hon upp hela tiden, hehe.
Tror de att det finns nan chans att han vänder sig själv? Eller är han ”fast” med gumpen (hihi)
/Annika
Man kan föda i säte, men det är inget jag vill prova på!
Jag hade velat föda vaginalt i normala fall, men nu är detta det bästa enligt mig. Känns riktigt bra nu när jag vant mig vid tanken. Jag trodde faktiskt inte att vändningsförsöket skulle lyckas eftersom lillen är fixerad i säte.
Finns kanske en liten chans att han tar sig ur säte, men med tanke på hur min moderkaka är placerad (läkaren visade), så tror jag inte att det kommer att bli så 😉
Jag tänker mycket på er, du är så duktig och grym Liselotte! Ser fram emot att få se dig och den lille sen! : )
Isabell
Tack Isabell, du får komma och gosa med oss!
Krille satt på sin rumpa redan i magen!!! 😛
Inte fasen ville han vända på sig, så sätesförlossning var vad jag riktade in mig på efter att ha blivit kollad så att det fanns utrymme nog. Keisarsnitt är ju trotts allt en stor operation och jobbigt för kroppen i LÅNG tid efteråt!!!
MEN, Krille satt inte bara på rumpan, han hade navelsträngen 3 (TRE) varv runt halsen också, så när forlossningen väl var i gång så ströps han långsamt av sin egen navelsträng efterhand som han prässades nedåt…
Så det slutade i alla fall med akutsnitt, och lika bra var kanske det, för som sagt, barn som föds med snitt blir extra söta!(Har de dessutom en släng av gulsot=fin solbränna så ser de extra-EXTRA söta ut!!!) 😉
Lycka till i vilket fall.
//Tanten