En vagel i ögat, och trots det en fin känsla

Jag vaknade med en skavande känsla runt ena ögat imorse. Japp, en vagel är på besök. Det var längesen jag hade en nu, och jag hade glömt hur obehagligt det är. Denna är ganska stor dessutom, så det skaver runt hela ögat känns det som. Bortsett från det är det skapligt bra just nu. Vi åkte in till Alingsås, jag maken och Oliver, medan Isac var hemma och lekte med en kompis. Vi köpte med oss varsin finkaffe (och en muffins till Oliver) från Espresso  House, och för en kort stund kändes allt nästan som vanligt. Det man tidigare tog för givet, är idag något som man knappt gör, i vissa fall just nu inte alls. Jag saknar verkligen tiden innan Covid-19 gjorde sitt fula intåg. 

Jag har idag också hunnit klicka hem de sista julklapparna, gjort en planering över vad jag ska handla i matväg inför julen, och som en bonus uppnått mitt stegmål med råge. 

 

 

Den till vänster är min tomtelatte, som jag bad om att få med mindre socker. Den blev jättegod ändå, trots att mängden syrup minskades med två tredjedelar.

 

 

Julbak – check!

Trots att det ibland känns som om att tiden står still, och att allt känns jättesegt för det mesta i dessa tider, så insåg jag imorse att julen närmar sig med stormsteg. Om mindre än fyra veckor får vi stänga detta år. En del av mig längtar efter att få säga tack och hej till skräpåret 2020, medan en annan del av mig inte vill att det ska bli ett nytt år, ett år som min mamma inte fått uppleva. Väldigt kluven känsla.

Apropå jul. För ett par veckor sen gjorde vi vårt årliga lussekattsbak, och igår bakade vi massor med pepparkakor. Vi hann inte sätta en egen deg, så jag åkte till Ica Maxi tidigt igår morse och köpte deras bageris färdiga pepparkaksdeg. Den var helt okej. Maken som är duktig på att baka gjorde egen kristyr i olika färger att dekorera med, det blev väldigt fint.