Några vill vara i fokus, andra inte.

Integritet.

Det senaste åren har jag allt mer funderat över det här med integritet. Jag har bloggat i elva år, och sedan jag fick barn, har det blivit en del texter om barnen. Inte så konstigt, de är ju en så stor och naturlig del av mitt liv! Eftersom jag också älskar att fota vill jag gärna visa alla fina foton de är med på. Men ju äldre de blir, desto svårare blir det tycker jag. Jag skulle aldrig vilja lägga ut något som de kan skämmas över längre fram, eller något som de kan känna är kränkande.

Jag fick en gång frågan hur det kommer sig att jag nästan aldrig lägger upp bilder på min man på Instagram. Det var en kollega som undrade, i största välmening förstås. Det beror helt enkelt på att han inte vill att jag lägger upp så mycket foton på honom. Alla vill inte ha tusentals foton på sig själva ute i cyberspace, och det respekterar jag förstås till fullo! Detsamma gäller vissa vänner, jag vet att de är måna om sitt privatliv, och jag skriver därför inte om vad de gör eller deras fulla namn.

Det är lätt att tro att en blogg spänner över en hel människas liv, när en blogg ofta bara spänner över en liten del. Det är lätt att ha förutfattade meningar, att tro att man vet precis allt om en människa. Det är överlag svårt att kommunicera via skrift. Det är en utmaning som jag jobbar med 40 timmar i veckan i min roll som coach. I skrift är det svårare att få med tonfall och att visa olika typer av känslor. Men det går!

Integritet – hur tänker du kring detta ämne? Berätta gärna!