Jag var ju ute och slog klackarna i taket igår. Mycket roligt var det. Det var jag, Per och Andreas. Therése var bakis efter sin personalfest så hon stannade hemma i gott sällskap av chips och godis.
Vi började på Vasastan, trångt och en massa folk som vanligt. Men billigt, så det får antas vara ursäktat! Vi lessnade dock efter två, tre glas och gick vidare. Hamnade på Flying, där det var tänkt att vi bara skulle göra ett pit stop. Det råkade dock bli så att vi blev kvar där till halv två. Vilka original, jag säger bara det! När vi satt oss vid ett bord kommer det en medelålders man och sätter sig ner vid oss. Han skakar hand med var och en av oss. Efter han har gjort det säger han, varm, medel, kall. Dvs, värmen på våra händer. Jag var kall om min hand, sa han, men het inuti (!). Jaha?! Han var rätt påfrestande den här gubben, så Per drog en vals om att vi var ute med klassen, att vi läste till arkitekter (!) och att vi ville vara ifred. Då började jag och Andreas garva. När gubben lite surmulet hade gått sin väg trackade vi Per. Jäkla stor klass liksom!
Bredvid oss satt ett par, lite äldre. Efter ett tag började vi prata. De var 35, 40 och hade inte varit ute på två år! Är det så det komme bli i framtiden när man stadgar sig?! Jag hoppas inte det, då kommer jag nog aldrig överleva det förhållandet. Det kanske jag inte kommer ändå förvisso, det har inte lyckats än! Men mitt mål är att hitta den Rätte!
Nu ska jag strax in till stan och fixa med lite saker. Lite seg i huvudet, men ska nog bli bra.