Vissa dagar överraskar verkligen. Som den här måndagen, som jag trodde skulle bli precis som alla andra.
Men det blev den inte.
Fick ett sug efter en lång promenad, och frågade kusin vitamin om hon ville ses och ta en lång en i slottskogen. Det ville hon. En kaffe i handen och två timmars promenix blev det.
Fick reda på att en gammal kollega till mig ska ha barn. Väldigt roligt!
Kände mig skruttig, men en på spårvagnen från Järntorget till Centralstationen vrålstirrade på mig. Man tackar.
Återigen, kände mig skruttig, men flera personen har sökt kontakt med mig, bland annat en ung kille när jag gick av tåget. Det är inte så vanligt att svenskar gör det.
Och, mina damer och herrar, håll i hatten! Lompan kommer in på gården som hon ska passera för att komma till sin ingång. Två småkillar leker. Den ena sprutar vatten på den andra, som är något eller några år yngre. Lillkillen börjar prata med mig. Jag småpratar med dem bägge och fortsätter gå mot ingången. Då följer de efter mig! När vi kommit fram till dörren frågar de om jag ska in genom dörren. Jag svarar att jajemen, jag bor här. Då kommer frågan, tagen ur luften; ”Har du snopp?” Eh, hur svarar man på ett bra sätt?! De två killarna vill fortsätta prata med mig. De frågar om jag ska ta en dusch? Eller ska jag kanske ta ett bad? Och så vidare… Efter ett tag säger jag hejdå och gör en anstats att gå in och stänga dörren. Då vill de följa efter mig.
När jag väl kom hem väntade min underbara sambo, och vi åkte och handlade mat. God, god mat!
Vilken härlig dag!
Barn är djävulens påfund! En dag när jag va på väg hem från skolan så kom de fram två söta småkillar och frågade va jag hette. Jag svarar Angelica med ett leende på läpparna och får ”NÄ, hora heter du!” kastat i ansiktet på mig! Jävla sketonge!
Lompan!
Du skulle ha svarat -Nej tjejer har inte snopp men om dom sköter sina kort rätt, så kan dom få en!! 😉
Ful Rolle