Ja, jag är melodramatisk till tusen nu! Det är inte så synd om mig som rubriken säger. Men det är så trist att inte kunna dricka kaffe, ta ett glas vin eller äta vad man vill. Inte för att jag vill dricka vin varje dag, men ändå. Jag avskyr att vara begränsad. 

Idag har jag för första gången sedan i måndags känt riktig hunger. Tidigare har jag mest känt sug i magen, att jag varit tvungen att äta för att inte få mer ont. Men jag har inte alls varit sugen på mat. Idag har jag testat att dricka lite mer kaffe, inga mängder, men en fjärdedels kopp vid två tillfällen. Gott! Gjorde gott för min huvudvärk dessutom. Till frukost drack jag en kopp te, och jag är ledsen alla teälskare – men te är inte som kaffe för mig 😉

Nu har jag gått på sista längre ledigheten för denna jul. Skönt att få vara hemma och ta det lugnt med barnen igen. Igår deklarerade Oliver tydligt att han inte vill gå till förskolan redan innan vi hade fått på oss kläderna. Det blev en svettig morgon och färd ner till förskolan för mig kan man säga, lilleman har en vilja av stål han med. Men idag gick det bättre, skönt!

I övrigt känner jag mig så nöjd och glad efter denna veckas arbete. Mitt jobb som coach bär frukt, och det är så roligt att se resultatet! 🙂