Sommarfest på förskolan idag, för Isac. Då barnen går på olika avdelningar blir det två sommarfester för oss. Mysigt med sommarfest på förskolan, alla barn är så glada och fnittriga, och det är en fin stämning. Oliver var heltaggad över sommarfesten, han hade tydligen gått runt och pratat om det hela dagen!

Barnen sjöng några sånger, de tog i av hjärtans lust, underbart! Fröknarna tackade även av alla sexåringar med varsin ros och ett kort, och då ville det komma fram en tår kan jag lova. Så stora barnen kändes, men samtidigt små. När den pedagog som var mest med Isac under inskolningen tackade för presenten som vi gav tillsammans med de andra sexåringarnas föräldrar, då kom det faktiskt ett par tårar. Isac trivs så himla bra på sin förskola, han har så många goda vänner, och de har jobbat så fint med honom. Han har utvecklats i raketfart det här året! Det känns dessutom nostalgiskt att vi till hösten bara har ett barn på förskolan. Var det inte igår som jag låg där i operationssalen på Mölndals sjukhus och fick upp min son på bröstet? Det känns så. Mitt första möte med min stora, stora kärlek. Min förstfödde. Som är så lik mig, på gott och ont! Vi är nästan för lika ibland <3

Festen avslutades med att vi hade picknick, och alla barnen blev bjudna på glass. Fin kväll, minst sagt.