Nu orkar jag inte vara en tickande bomb längre! Nu får det vara bra. Har varit ömsom sur, ömsom ledsen i flera dagar nu. Varva detta med en portion irritation och du kan ju själv tänka dig hur kul jag har varit! Jag får ändå försvara med lite med att säga att jag inte orkar med vissa människors krav på att jag ska ställa upp, lyssna, komma med råd, vara en mentor, gödsla deras ego och så vidare. Jag gör gärna allt detta, ibland. Lägg till en stark önskan om att få komma hem till ett dukat middagsbord åtminstone någon gång då och då, så vet ni varför jag är som jag är just nu! Ja ja, det är inte lätt när det är svårt, eller hur är det man brukar säga?

Allt är dock verkligen inte bara pest och pina! Jag fick gå på ett möte i användarstödets ställe via telemöte häromdagen, och fick idag till uppdrag att hålla en presentation om detta på teammötet. Efteråt fick jag beröm av chefen för min presentation, det värme mitt lilla hjärta. Var även borta i fotobutiken förut och lämnade in mina tre bidrag till fototävlingen jag har ställt upp i. Och just det, imorgon ska jag och Mikael åka och hälsa på min mamma och pappa. Vi ska äta god mat och dricka gott.