Igår på förmiddagen så började det rycka i min ena mungipa, och snacka om att jag fick ångest. Jag blev supernervös över att jag skulle få en ny ansiktsförlamning, på andra sidan denna gång då det var på den sidan det ryckte. Jag tror jag speglade mig var femte minut, rynkade på pannan, stängde ögat och log det bredaste jag kunde. Det klingade som tur var av. Och idag när jag satt och åt lunch bara snurrade det till för en sekund eller två. Yrsel deluxe alltså.

Jag tror att det är min kropp som ber mig tagga ner, ta det lugnt. Det var rätt hektiskt på förmiddagen idag på  jobbet. Jag har även mycket omkring mig, sjukt mycket att tänka på, och har varit ganska så uppstressad över både försäljning och köp av bostad. Jag är också en högpresterare och ligger i topp på jobbet. Jag liksom älskar att prestera. Men min kropp gör inte alltid det.

Jag kan då och då bli orolig över en ny ansiktsförlamning också, jag har märkt att det rycker i vissa nerver i ansiktet när jag är trött. Även om jag är så gott som återställd, så är jag det inte till hundra procent. Det rycker fortfarande i vänstra mungipan när jag sluter vänstra öga, och så det här pirret som kommer ibland.

Men hur gör man för att tagga ner? Jag är superdålig på det, för jag blir så rastlös. På nåt sjukt vis är jag som mest lycklig när jag har fullspäckad agenda, när jag träffar mycket folk och när jag fixar och styr upp. Jag är en galen kvinna.