Idag är jag helt slut efter två nätter med dålig och för lite sömn. Bomullskänsla i huvudet deluxe.
Igår var Isac tät i näsan vilket resulterade i massvis med gråt. Stackaren får nog lite panik när han inte kan andas ordentligt. Han fick sova mellan oss i sängen för att få mycket närhet. Och när jag skriver ’mellan oss i sängen’ så betyder det i stort sett att gullungen ligger klistrad intill mig. Då sover inte jag så jättebra. Sedan blir det mycket amning när han är sådär ledsen, och det innebär inte heller så mycket sömn för lilla mamman.
Igår kväll var det någon som var ute och fikade och skulle komma hem runt nio. Kvart i tolv kommer någon hem. Det är uppenbarligen inte så noga att informera kära sambon om att man visst tagit en avstickare till en annan kompis. Där förlorade jag tre timmars sömn och mitt goda humör kan man säga. Jag, som det kontrollfreak jag är, kan inte sova om jag inte vet vad som händer. Och stolt som jag är ville jag inte ringa och fråga förrän runt elva. Kvart i ett somnade jag till slut, efter att ha suttit uppe sömnlös.
Så idag blir det lugna gatan. Ikväll ska jag ha träningspremiär sedan ett bra tag tillbaka. Det ska bli… spännande!
Tack för ditt stöd! Verkar som att detta upplevs väldigt olika. Tyvärr så är det oftast de negativa som får mest utrymme och gapar högst. Jo, jag tror oxå att jag klarar det. Läkaren som ska göra det känns både mycket erfaren och mänsklig vilket är skönt. Lite obehag en stund klarar man av och det går ju att säga till om man vill avbryta. Ska bli intressant att genomgå detta som många får lite skräck i blicken av när man nämner…
Stackars Isac om han blivit lite förkyld, blir ju extra jobbigt för de små också. Hoppas han mår bättre snart och att mamma får lite mer sammanhängande sömn. Kram