Igår kunde jag inte somna. Jag vände och vred på mig, läste ut en bok, bytte sida på kudden till den svala delen, men ingenting hjälpte! Tankarna bara surrade… Lägenheten fladdrade förbi för mina ögon och jag tänkte på allt som måste fixas. Sen var inte Mikael hemma heller utan han var ute och upplevde ”Boys night out”! Paniken steg när timmarna segade sig fram och jag insåg att tidpunkten för uppvaknande närmade sig.

Klockan ett, då jag fortfarande inte somnat på riktigt, rasslade det till i dörren och Mikael tassade in. Full som en kastrull och mäkta pratglad! Så då kunde jag inte somna för det! Dock så var han väldigt söt och go och gav mina öron rejält med honung, så det är väl okej! Men ändå… Efter bara fyra timmars sömn är Lompan redigt trött i huvudet och ingenting går som jag vill på jobbet. Massor med jobbiga ärenden och frustrationen är nära.

Ska den här dagen någonsin ta slut?!