Någonstans går även min gräns! Se bilderna nedan och ni förstår vad jag menar. Dålig kvalitet, jag bara slet fram kameran. Sekunden efter rusade jag fram så att det inte skulle hända något dåligt. Kan se framför mig hur Isac drattar i backen. Vi vill inte åka och sätta oss på Barnakuten igen. Det gjorde vi när han trillade ner från vår säng som ni kanske minns. Har för mig att det var i februari eller mars. Eller kanske i april.
Nerver av stål kräves.
hahaha De lär sig förhoppningsvis av sina misstag om de trillar. Eller?
känner igen det där allt för väl.
snacka om living on the edge liksom…
Hihihi, vänta du bara…!!! :p
PS: det vill helst gå bra!