Idag på kvällen vände sig Oliver från rygg till mage. Det är bara den där dumma armen som ska hänga med också, men det kommer ju så småningom. Övning ger färdighet.

Inatt hoppas jag på att få en riktigt god natts sömn. Innan Oliver blev förkyld hade vi kommit in ett riktigt härligt flyt, men det flytet blev till oflyt under den här veckan. Täta amningar, orolig sömn och så lite gråt på det. Tro jag det i och för sig, det är ju för bedrövligt att inte kunna andas med näsan.

När Isac var i Olivers ålder började han sova hela nätterna. Snälla, låt så ske även med denna lilla gosse!