Idag fick jag äntligen kontakt angående Isacs förskoleplats. Vi fick vårt förstahandsval, och det glädjer oss såklart. Men jag undrar lite över varför de inte har hört av sig? Varför måste man själv ligga på som bara den? Konstigt. Men strunt samma – nu vet vi och kan sluta fundera. Det känns skönt. Enligt information om förskolan tillbringar barnen mycket tid ute i naturen, och sysslar med aktiviteter såsom skapande, rytmik och sång. Det verkar väldigt bra. Hoppas och tror att vi kan få gå dit på besök någon dag innan det är dags för själva inskolningen, så att man kan få se hur det ser ut där inne.
Det kommer kännas väldigt konstigt när det är dags att skola in. Ska Isac vara utan sin mamma och/eller pappa hela dagarna? Ska han vara med andra hela dagarna, andra barn och förskolepersonalen. Ska de trösta honom när han blir ledsen? Ja, ja och ja. Det blir säkert jättebra. När jag vant mig.
så roligt att ni fick ert förstahandsval. hoppas ni kommer gilla förskolan och fröknarna. Det är super när allt känns bra coh man kan slappna av.
Hej! Tack så mycket 🙂 Det fotot är taget med 2,8 bländartal 🙂
Å va roligt!Stort grattis!
Han kommer säkert att trivas som kungen.Men självklart är man lite orolig i mamma hjärtat.
Helt sundt om du frågar mig!
KRAM
PS SÅ trist med jobbet.Beklagar verkligen.KRAMIS
va härligt, grattis! när ska han börja?
Här får man veta jättesent, vissa får inte veta förren närmare 2-3 veckor innan det är dags att börja. Riktigt dåligt!
Moa ska börja i januari och får vi inte förstahandsvalet då, så kan hon ju vara hemma ett tag till i väntan. Jag ska ju inte börja jobba så…
Jag tycker det ska bli skönt när hon börjar. För hennes skull liksom, träffa massa andra barn, få en egen vardag och massa skoj och bus. Sen har jag själv gått där vi har sökt till henne, så man vet vilka som jobbar där och att det är ett bra ställe. Det bidrar ju såklart till att man känner sig lugnare…
men visst, nog är man nervös första dagarna. Det vore nog konstigt om man inte kände något sånt alls;)