Uncategorized

Fåfängan har oss alla i sitt grepp!

Idag på gymmet:

2 tjejer är i full färd med att byta om efter ett pass.
Tjej 1: Ja, alltså hon har ju gått ner fem kilo! Jag menar, fem kilo. På henne!
Tjej 2: Oj, fem kilo!
Tjej 1: På henne är fem kilo jättemycket. Hon kommer snart se utmärglad ut. Hon tränar jämt!
Samtalet fortsätter i samma stil….

Ibland undrar jag om det är det enda som tjejer pratar om? Sin egna vikt, andras vikt, andras utseende et cetera. Samtidigt är jag själv otroligt fåfäng. Speglar mig nog mer än vad som är hälsosamt ibland, har smink för hur många tusenlappar som helst hemma, skulle aldrig gå till jobbet osminkad och så vidare. Man får trösta sig med att man också har en djup sida, eller är det måhända en ursäkt? För jag gillar det ytliga, det som blänker. Men jag vill också att det ska finnas något under ytan. Jag må ha blont hår, men jag är också smart.


Häromdagen köpte jag ett frimärke. Ironiskt nog med ett par plutande läppar som motiv.
Passar mycket bra in i detta sammanhang!


2000-talet fortskrider!


3 Comments

  1. jag har en bok av john berger som heter ways of seeing. klistrar in en mening därifrån som jag tror stämmer jävligt bra:

    “One might simplify this by saying:
    men act and women appear.

    Men look at women. Women watch themselves being looked at.

    This determines not only most relations between men and women but also the relation of women to themselves.

    The surveyor of woman in herself is male: the surveyed female.

    Thus she turns herself into an object – and most particularly an object of vision: a sight.”

    Långt jävla inlägg här men du hajar, säg till om du vill låna boken, tar upp det här med voyerism mm och fotografin 🙂

    /Amina

  2. Ibland stannar jag upp och tänker hur många procent av mina samtal med andra tjejer hadlar om vikt? jaaa ca 80%. Resten består väl i princip av jobbsnack…nästan

    Ha det fint

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge