Idag bytte vi från liggdel till sittdel. Oliver har varit väldigt missnöjd i vaket tillstånd, så det var dags. Men då kommer vi till dilemmat. Eller dilemma, och dilemma… Det mindre bra i sammanhanget kan man väl säga. Nu kan Isac inte åka i liggdelen! Det innebär att jag behöver byta till syskonvagnen. Den är toppen, men bara framåtvänd. Det finns ju forskning som pekar på att barn under två år inte ska åka framåtvända egentligen. Men vad ska man göra?! Det måste ju fungera för en i vardagen. Dock kan jag känna att Oliver är i minsta laget. Med Isac vände vi när han var runt året har jag för mig.
Alltid är det något.
Det där är nog väldigt mycket hur man själv känner!! Vidar åkte framåtvänt redan vid 6 månader bara för han begärde det och vägrade annat 😉 Och han är en fullt normal 2åring 😛 Så det behöver inte vara någon nackdel!
Jonathan åkte framåtvänd från 8 månader o vi har aldrig märkt nåt. Tror mycket också handlar om trygghet. Judith lär vi också vända snart, problemet med henne är att hon är så liten o typ halkar ur. Haha!! Försökte spänna fast henne o hon försvinner liksom i vagnen 🙂 sålänge dom är nöjda tror inte jag det är nån fara 🙂 kram Fialotta