Helt plötsligt minns jag en av nattens drömmar. Jag drömde om min bror. Han satt på en stol och såg ut som vanligt. Som alltid när jag drömmer om honom, och det gör jag ganska ofta, så visste jag att jag bara hade honom till låns. Men jag minns att jag i drömmen klappade honom på kinden.
Saknar dig och älskar dig!
Sånna drömmar är både jobbiga och härliga… kram