Redan när jag berättade för Isac vad vi skulle hitta på denna måndag, började han längta och räkna ner. När lördagen kom sa han: ”nu är det inte många dagar”. Han menade naturligtvis att det inte var så många dagar kvar. Vad var det nu som han längtade så efter?

Jo, idag hade vi planerat en träff med Jessica, Siri. Axel och Jessicas syster Lina. Vi skulle gå in i Alfons Åbergs hus, och senare även besöka lekplatsen inne på Trädgårdsföreningen. Isac var supertaggad. Oliver är ju för liten för att tagga, men han var väldigt glad och leksugen där inne. Och envis, han skulle prompt klättra upp för trappor han var för liten för, och smet hela tiden. Busunge!

Isac och Alex lekte lika fint som de brukar, och man hörde hela tiden hur de fnissade.

När vi tänkte att de minsta skulle behöva sova lite begav vi oss mot lekplatsen. Sova?! Visst morsan! Det blev inget med det, de var med och lekte minsann. Och jag måste säga att det var en himla fin lekplats. Så genomtänkt. Det fanns saker för alla åldrar, och till och med små bord och bänkar. Jessica hade med sig varm choklad till barnen, och jag stod för kaffet.

Det var en himla fin dag! Diverse bryt från barnens sida, men det är man ju rätt van vid. Och det är så gott att umgås med Jessica, man kan vara som man är och vi hjälps åt. Även Jessicas syster är grymt bra med barn, och supertrevlig.

När vi väl begav oss hemåt med tåget slocknade Oliver på två röda. Han hade hållit igång bra. Isac med såklart. Kan även nämna att jag var helt slut när vi kom hem. Men på ett bra sätt givetvis!