Apropå känslor. Mitt humör är som en berg-och-dal-bana. Lite småjobbigt. Ena dagen är jag lyckligare än lyckligast. Igår var en sådan dag. Allt kändes fantastiskt, jag hade energi nog för tre personer. Idag räckte det med att gå till Ica för att jag skulle bli grinig. Nåja. Nu, efter lite kaffe, och med en Isac som sitter i sin babysitter och babblar för fullt med en mjukisbjörn på lekbågen, känns det bra igen. Jag tror bestämt att unge herrn har en tillväxtdag idag, han vill äta hela tiden. Han vaknade till och med en gång i natt för att äta. Han har lyckligtvis sovit hela nätter sedan lite mer än tre veckor tillbaka, med undantag för någon enstaka natt.

Jag måste också flika in att jag verkligen ogillar vintern. December månad är väl okej med alla vackra ljus och sådär, men sen är det bara nattsvart. Det är kallt, mörkt och segt. Jag längtar ofantligt mycket efter våren just nu, och det är kanske lite illa med tanke på att det är lång tid kvar tills dess att de första knopparna spricker upp på träd och buskar. Men längtar, det gör jag lika fullt.