Foton, ordkärlek och inspiration!
Motljus är svårt att fota i tycker jag. Men det kan bli helt fantastiska bilder om man behärskar det. Jag tog med Oliver ut på en promenad förut när han skulle sova, och med kom även kameran. Väl ute övade jag motljusfotografering. Här ser ni två foton av helt olika karaktär. Nästa gång vill jag ta ta porträttfoton i motljus. Övning ger färdighet!
Gjorde ett tappert försök att få till ett julkort med båda barnen på förut. Jag säger bara: hjälp! Först hade jag tänkt att Isac skulle ha Oliver i knät. Jo, tjena! Oliver var så sprattlig att det inte gick. Det fick bli en annan vinkel på det hela. Efter en halv minut tröttnade dessutom Isac. Till slut gick det vägen, efter att jag väldigt opedagogiskt mutat Isac med en godisbit. Jag vinner nog inte titeln som årets mamma ;-).
Klockan är bara strax efter sju, och ögonlocken börjar redan klippa. Kanske inte så konstigt efter natten som var. Jag ska dock sitta uppe en stund till och njuta av min egentid!
Bjuder på ett foto i två tappningar. Här kommer också ett litet fototips vad gäller porträttfotografering såhär på tisdagskvällen – ta hjälp av ljuset från ett fönster om sådant finnes. I fotona ovan gjordes just detta.
Oliver sover, Isac har lånat min telefon, jag sitter här och grejar med foton. Plockade nämligen fram kameran idag igen. Blir så glad av att fotografera, men det går helt klart i vågor det där. Har inte haft framme kameran så mycket på sistone. Men nu så!
Idag är det som vi alla vet fredag! Imorgon blir det barnprylmarknad, och på söndag ska jag ha födelsedagsmiddag. Däremellan så ska det vilas. Jag är så in i norden trött på att vara sjuk och/eller förkyld nu! Men först ska vi få denna dag att gå. Det är inte lätta dagar just nu om man säger så. Vi har en treåring som motsätter sig precis allt just nu, och mer än gärna bråkar med sin bror när han är sur på sin mamma. Lägg sedan till en bebis som gärna hade kunnat krypa trots sin ringa ålder, och den frustration det medför.
Här är några foton som jag tog igår. Den översta och understa är grundredigerade. Det andra fotot har jag som synes gjort svartvitt, och med det tredje fotot har jag pillat lite med färgsättningen. Det var ett fint ljus som kom in genom fönstret i vardagsrummet.
Jag håller på och experimenterar lite i PS – för det är ju så himla kul! Har inte haft så mycket tid för det på sistone, så kan det vara med två barn hemma varav det ena inte har några riktigt tydliga rutiner kvällstid än. Men det är på G känns det som.
Jag grundredigerar mest i PS, men då och då får jag lite experimentslusta!
I onsdags kom min kusin med familj på besök till slätten. Då jag ju är mammaledig, så passade jag på att ta med barnen och åka upp för att träffa dem, samt såklart de andra. Vi har hunnit äta flera goda middagar, barnen har fått leksaker, vi har fikat på ett gammaldags konditori och mycket mer. Bland annat åkte vi upp till Kinnekulle igår för att äta lunch. Fenomenal utsikt där uppe. Igår eftermiddag anslöt sig även Mikael för att äta middag med oss.
Enda smolket i bägaren är att Oliver fortfarande är en helt annan bebis än den vi lärt känna. Han har varit tämligen missnöjd. Bära, bära, bära. Jag har fått fin hjälp, men är ändå helt slut. När inget hjälper, inte ens gå runt, då känner man bara hopplöshet. Hoppas denna fas går över snart. Jag tror att vi varit alldeles för bortskämda med Oliver innan. Han sov i alla fall gott inatt, och var väldigt nöjd imorse, så det kanske går åt rätt håll nu.
Isac bad om att få lyssna på Blinka lilla stjärna på min telefon alldeles nyss. Vilket sömnmedel – det dröjde inte många sekunder innan han somnade. Det är tufft att vara på förskolan tror jag minsann. Brukar inte vilja att han sover vid den här tiden, men jag har inte hjärta att väcka honom än. Han sitter i soffan och sover, och då är man bra trött alltså.
Här har vi också två kandidater i tävlingen om vilken bild som ska få komma upp på fotoväggen.
Jag insåg häromdagen att Oliver snart blir fyra månader, och att han därmed även snart kommer att sitta i matstol. Han är minsann ingen pytteliten bebis längre. Jag fick nästan lite separationsångest, eller vad man ska kalla det. En del av mig vill att han ska vara liten bebis för evigt, medan en annan del tycker att det är jätteskönt att han snart är så stor att han kan äta riktig mat och sitta vid matbordet.
Jag tog en serie bilder på Oliver i bumbostolen förut. Tanken är att jag ska framkalla ett foto till fotoväggen. Frågan är dock om jag ska ta ett färgfoto eller ett svartvitt? Svårt val. Funderar även på att beskära fotot lite.
