Världens bästa lyckopiller när man känner sig låg är en liten Isac som tjuter av skratt. Balsam för själen! Jag fick tårar i ögonen ska jag villigt erkänna, när jag igår för första gången hörde honom. Innan har jag bara hört enstaka skratt, så det var en underbar upplevelse. Verkligen.
Något som inte kan beskrivas som balsam för själen direkt är det som hände imorse. Halv sex vaknar jag av att Isac ligger och snyftar högt i sömnen. Han låter riktigt ledsen. Lille stackaren måste drömt en otäck mardröm.
Ja, Jonathan vaknade häromdagen av att han grät o så blev han så ”rädd” för sig själv att han börja skrika istället =( stackarn!! men när dom skrattar så blir man så varm i sitt mammahjärta =) Kram på er!!
Lille stackaren… Kram tillbaka!