Idag när jag kom hem efter jobbet, senare än vanligt efter övertidsjobb, var det en glad Oliver som mötte mig. Isac var så trött så  han hade somnat i soffan, plutten. Jag är jättetrött efter en intensiv vecka, så det var ren balsam för själen att gosa med min glada Ollie.

Första inskolningsdagen hade gått fint, men Oliver hade blivit lite orolig emellanåt och sprungit upp i pappas famn. Får se om han får svårare att skiljas från sin pappa sen när det är dags, än vad Isac hade när jag skolade in honom. Tur att inte jag sköter inskolningen som är så blödig!