Jag har tänkt på en sak. På hur mycket normer det finns i samhället. Normer som på intet sett är vettiga eller verklighetsförankrade. Men varför ska jag låta en massa normer styra mitt liv?

Jag blir lagom glad på människor ibland. Vi människor tycks ha en massa föreställningar om hur saker och ting ska vara, och när någon sedan inte följer dessa blir människor förvånade eller dömande. Varför är det så? Varför måste man göra allt enligt ”konstens alla regler” och vem är det förresten som anser sig äga rätten att upprätta dessa? Nej, bort med alla seder och bruk!

Det som irriterar mig mest är när andra människor anser sig äga rätten att tycka till om hur jag lever mitt liv! Får man ha åsikter? Javisst. Så länge de är konstruktiva och man inte glömmer bort att varje enskild människa är herre över sitt hus och äger sin kropp och sina tankar.