Jag sitter här, själv. Känner mig ensam, varm, svettig, ledsen, utmattad och uttråkad. Samtidigt känner jag mig väldigt höggravid och orkeslös. Och på toppen av allt detta så är jag arg som ett bi! Just nu känns mitt liv som ett skämt. Jag vet att det inte kommer att kännas så om tio minuter. Ingen behöver bli orolig! Men just nu känns det lite jobbigt.
Jag har verkligen nått den punkt nu då jag inte vill vara gravid längre. Jag vill vara rörlig, jag vill orka, jag vill ha mitt barn hos mig. Samtidigt känner jag mig nervös inför vad som komma skall. Jag vill inte vara mamma till två, jag vill inte slita ut mig själv, jag vill inte vara en gnatig kärring. Jag vill så att det ska funka med amning och rutiner. Ska jag vara helt ärlig så ser jag inte heller fram emot att vara tre dygn eller så på sjukhus heller, eller att jag med största sannolikhet kommer att vara utan mitt barn i fyra timmar efter operationen medan jag ligger på en eftervårdsavdelning. Även om jag vet att det är så det kommer att bli och att det bara är att ställa sig in på det. Jag försöker tänka positivt. Oftast fungerar det.
Men oj, 4 timmar? Ar du säker? Här är det helt annorlunda isafall. Hon jag delade rum med fick bebis typ 15 minuter innan Isabella, hon förlöstes med akut kejsarsnitt. Fast det var helt underbart, jag hörde bebisen skrika mitt i mina krystvärkar, snacka om att det gav en ”carrot on a stick” för mig 😀
Men iallafall. Jag kom till varat rum vid 1 pa natten (Isabella föddes vid 23) och da var hon redan där och gullade bebis. Sa definitivt inga 4 timmar för henne inte 🙂
Och rutiner kommer man snabbt in i, var bara uppmärksam pa vad Lillen vill och behöver sa lär ni känna varandra jättesnart :)Och sluta oroa dig för amning, funkar det inte, sa funkar det inte. Go flaskan! Huvudsaken är att han far mat, sen kvittar det varifran den kommer. Men stressa inte! Det ska ga bra ska du se! De första dagarna ska du vara glad att du far tillbringa pa sjukhus, och bli ompysslad. Man har lagom bomull i huvudet och allt är bara FÖR mycket ibland. Da är det skönt att ha proffs runt sig :)) (jag hade ju BM som kom nan timme varje dag hem till oss, sa jäkla skönt!)
/Annika
Haha, nästa barn föder jag i Schweiz 😉 Nä men skämt åsido, på det sjukhus jag ska ligga så är rutinen fyra timmar. Klart rutiner, amning och allt däromkring kommer funka, var bara jag som hade lite hormonstormar i huvudet förut, jag är ju grym menar jag ;-). Känner mig redan gladare iaf, that´s nice!
Ja tänk positivt, det funkar oftast bäst! Speciellt i dessa situationer!
från mor med tre barn glömdes att nämna i föregående kommentar