I fredags blev Oliver 10 månader, men jag har verkligen inte hunnit skriva något om det. Fullt upp fredag och lördag som bekant, sen var ju Isac sjuk igår.

Just nu är Oliver inne i något slags utvecklingssprång eller liknande, för han har ett väldigt närhetsbehov. Sover lite sämre än vanligt, och snurrar runt som bara den i sömnen. Han går med lätthet runt möblerna, men har inte tagit några steg på egen hand. Har däremot börjat prova att stå utan att hålla i sig, vilket han kan en kort stund innan han faller ner på rumpan.

Han äter med god aptit för det mesta, men är fortfarande otroligt kräsen vad gäller konsistenser. Han föredrar fortfarande min mat framför burkmat. Isacs leksaker är fortfarande det roligaste att leka med, och då allra helst precis just den saken som Isac håller på med för stunden. Är också helt tokig i våra mobiler och surfplattor, får han tag i någotdera lyser det i ögonen på honom! En tand har tittat upp i käken, och den bredvid är hack i häl. Han är också kittlig, och skrattar så det kiknar när man kittlar honom.

Älskade bebis, snart är du ingen bebis längre.