I vissa sammanhang är det bra att tiden går fort. Som att det redan är 6:e mars till exempel. Ju längre in på våren vi kommer, desto bättre. Men när jag kommer hem från jobbet känner jag alltid att tiden inte räcker till. Det ska lagas mat, plockas i ordning efter middagen, och städas upp. Vips är klockan sju och det är dags att natta Isac. Ända sen jag blev gravid har jag nästan utan undantag somnat med Isac. Jag kan helt enkelt inte natta honom utan att somna, och det har blivit rutin att jag tagit nattningarna eftersom jag ändå är så trött.

 Idag somnade dock Isac på mindre än en minut, och dessutom själv. Egentid för mig! Jag och Mikael har även sett klart en film vi började titta på för ett par dagar sen. Onda dockan. En riktig kultfilm.