Med cirka fem månader kvar till dagen med stort D känns det onekligen som att det närmar sig. Med tanke på att Isac blir ett halvår den 18:e, och hur fort de månaderna har gått, så är det inte en obefogad känsla.
Det som händer just nu är att jag försöker välja ut inbjudningskorten. Beslutsångest, någon? Sedan hade jag tänkt bege mig in till Göteborg någon gång i februari eller början av mars för att titta på klänningar. Jag har ju som bekant redan hittat en helt underbar klänning, men jag tycker inte det skadar att vidga vyerna lite. Och jag måste ju prova lite olika modeller, det bara måste jag!
Jag och Mikael ska också ta oss bort och diskutera tårtor i affären där vi ska beställa. Först ska vi vara överens om färg och form bara. Jag tror inte att det ska vara något problem. Vi har väldigt lika smak vad gäller bakverk.
Väldigt uttjatad fras vid det här laget, men som jag längtar!
Den frasen blir aldrig uttjatad 😉 Jag förstår dig så väl =) Ohhh, var så roligt tt planera =) saknar det lite nu när ni planerar *haha*
Haha, jag tror att jag saknar lite kvinnliga hormoner. Jag gifte mig i en 399 kronors klänning fran Lindex, bröllopstartan bestämde jag inte alls, utan restauranten där vi hade bröllopsmiddagen ordnade allt, och ja inbjudningskort? Nej, vi ringde runt till de som vi ville ha med ungefär 2 veckor (eller var det kanske 1 1/2 vecka) innan vigseln 😀
Men jag hade ända mitt drömbröllop, hade inte velat ha det annorlunda. För mig var DET perfekt <3
Anonym ska ju helt Annika! Varför funkar det inte nu för, hrmpf!
Jag kanske fick alla dina kvinnliga hormoner, kusin? <3