Vissa dagar tycks tiden gå hur fort som helst. Andra dagar, som den här, känns en minut som flera minuter, och tiden sniglar sig fram. Jag antar att jag gått hemma för många dagar nu, och har för lite att göra.

Jag är på ett konstigt humör idag. Irriterad, arg, trött, besviken, hoppfull, spänd. Allt på samma gång. Men framförallt så är jag otroligt uttråkad. Jag vill göra något! Men telefonen är tyst, och inget plingplong ljuder ifrån min msn. Jag skulle vilja gå ut och ta en promenad, men det är trist att jämt gå själv, och dessutom vet man ju aldrig när det ska börja regna i den här jäkla staden.

Nåja. På fredag börjar jag ju min nya tjänst, och efter det är det inte lång tid kvar till resan. Kanske kan lite shopping muntra upp mig lite.

Nu ska jag återgå till mitt kära kaffe.